Reglering genom kollektivavtal likställs, i en dom från EG-domstolen, under vissa omständigheter med lagreglering. Målets utgång var beroende av om yrket som konstrestaurator vid Pradomuseet i Spanien skulle betraktas som ett lagreglerat yrke enligt direktiven nr 89/48 och 92/51 om ömsesidigt erkännande av examensbevis och yrkesutbildningar.

Domstolen konstaterar att ett yrke är lagreglerat i direktivens mening när villkoren för att få utöva det är fastlagda i bestämmelser av rättslig karaktär, oavsett om det är lagar eller andra författningar.

I åtskilliga medlemsstater ingår arbetsmarknadens parter kollektivavtal om arbetsvillkor, inklusive villkor för att få tillgång till arbete, som är bindande inte bara för de undertecknande parterna och deras medlemmar, utan också för tredjeman. På så sätt kan kollektivavtalsbestämmelser som generellt reglerar tillgången till ett yrke eller dess utövande vara ”lagar eller andra författningar” i direktivens mening, i synnerhet när detta beror på en enhetlig administrativ politik på nationell nivå, fortsätter domstolen.

Om ett avtal mellan ett offentligt organ som Pradomuseet och dess anställda är likadant som kollektivavtal ingångna av andra offentliga organ av samma typ, och om dessa därtill följer av en enhetlig administrativ politik på nationellt plan, så är avtalens tillämpningsområde tillräckligt generellt för att bestämmelserna skall betraktas som en lagreglering av yrket. Ett avtal som bara reglerar förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare vid ett enstaka offentligt organ har däremot oftast inte ett så generellt tilllämpningsområde att de aktuella yrkena kan anses lagreglerade.

KA

Mål nr C-234/97, Teresa Fernández de Bobadilla mot Museo Nacional del Prado, Comité de Empresa del Museo Nacional del Prado, Ministerio Fiscal, dom den 8 juli 1999