EU & arbetsrätt 1 2000
Svårt
för parterna enas om ramavtalens tolkning Ännu
en tvist om tolkningen av ett europeiskt kollektivavtal är under
uppsegling. Den rör ramavtalet
om deltidsarbete mellan Europeiska fackliga samorganisationen, EFS,
och arbetsgivarorganisationerna UNICE och CEEP, vilket gjorts till direktiv.
Den brittiska regeringen vill genomföra det på ett sätt
som, enligt EFS, strider mot parternas avsikt med avtalet. Tvisten
gäller avtalets/direktivets tillämpningsområde. I
den engelskspråkiga versionen (som är originalet) heter det
att avtalet omfattar workers. Enligt Labour-regeringens förslag
skall dock bara employees täckas av den lag som skall
införliva bestämmelserna i Storbritanniens nationella rätt.
Employee är ett snävare begrepp och omfattar enbart
personer med en viss rättslig relation till arbetsgivaren, medan
worker även täcker personer med andra typer av arbetsavtal.
I ett brev
som svar på den brittiska fackliga centralorganisationen TUCs protester
skriver den ansvariga ministern att regeringen är angelägen
om att genomföra direktivet på ett sätt som stämmer
med parternas avsikter när avtalet förhandlades fram. Men, fortsätter
han, vi kan inte se att parterna hade för avsikt att gå längre
än att täcka employees. Men enligt EFS är det
inte en slump att förhandlarna valde ordet worker, det
var en principfråga som de fackliga företrädarna stred
för. Om regeringen
står på sig lär tvisten så småningom
hamna på Kommissionens bord. Och då förväntar sig
EFS, UNICE och CEEP att bli tillfrågade om hur avtalet skall tolkas,
enligt den passus i avtalet där de ber att alla frågor om dess
tolkning skall hänskjutas till dem för yttrande. Likadana skrivningar
finns i föräldraledighetsavtalet och avtalet om visstidsarbete. Det har hittills
bara hänt en gång att Kommissionen bett om ett sådant
yttrande (se EU &
arbetsrätt nr 3/99). Irland hade genomfört föräldraledighetsdirektivet
så att enbart föräldrar till barn som fötts efter
att lagen trätt i kraft skulle få ledigt, medan de vars barn
var födda tidigare inte fick det, hur små barnen än var.
De irländska arbetsgivarna var belåtna, men enligt EFS stred
det mot avtalsparternas avsikt, vilket den tog för givet att även
arbetsgivarparterna skulle intyga. UNICE tycks emellertid ha haft svårt
att gå emot sin medlemsorganisations intressen, och parterna kunde
inte samla sig till att säga något gemensamt utöver vad
som redan står i avtalet. EFS försöker
nu övertyga UNICE och CEEP om att organisationerna skall diskutera
tolkningen av deltidsavtalet, så att de är bättre förberedda
om de får frågan från Kommissionen med anledning av
Storbritanniens implementering. Vi
kommer att vara mycket tveksamma till att ta in sådana här
passusar i kommande avtal om inte arbetsgivarna visar att de är beredda
att stå för vad vi har kommit överens om, säger Penny
Clarke på EFS. KA |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |