EU & arbetsrätt 1 2000
Parlamentet,
kommissionen och ordförandeskapet vill ha in fri- och rättigheter
i fördragen Europaparlamentet,
kommissionen och det portugisiska ordförandeskapet stöder nu
tanken att den stadga om grundläggande fri- och rättigheter
som håller på att arbetas fram av ett särskilt konvent
parallellt med regeringskonferensen skall arbetas in i fördragen.
Till de tveksamma hör Danmark, Finland och Sverige. Som EU
& arbetsrätt rapporterade i nr 4/99 ställer de nordiska
fackliga organisationerna, bland vilka i synnerhet svenska LO har varit
skeptisk, däremot upp på idén. De tyckte sig ha fått
gehör i Europafacket (EFS) för en lösning som skulle garantera
fackliga fri- och rättigheter utan att EG-domstolen fick möjlighet
att utveckla en genomsnittlig europeisk stridsrätt. Enligt det kampanjmaterial
som nu sprids vill EFS emellertid ge EG-domstolen behörighet att
pröva frågor om gränsöverskridande fackliga rättigheter. Jag
väljer ändå att säga att det motsvarar våra
krav, säger Erland Olauson på LO. De grundläggande
fri- och rättigheterna tycks alltså komma upp på
regeringskonferensens bord kring årsskiftet. Några sociala
frågor i övrigt står inte på dagordningen denna
regeringskonferens. Något som kan få indirekt betydelse för
EUs socialpolitik är emellertid förslaget att beslut om företrädande
och kollektivt tillvaratagande av arbetstagarnas och arbetsgivarnas intressen
inbegripet medbestämmande och om ekonomiska bidrag till
åtgärder för att främja sysselsättning och skapa
arbetstillfällen, som idag kräver enhällighet enligt
artikel 137.3 i EG-fördraget, i framtiden skall kunna tas med kvalificerad
majoritet. KA Både arbetet med stadgan om grundläggande fri- och rättigheter och regeringskonferensen kan följas på http://ue.eu.int/sv/summ.htm |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |