EU & arbetsrätt 1 2002
Danmark:
Information och samråd lagregleras för första gången I Danmark
är information till och samråd med arbetstagare inte reglerat
i lag, utan helt överlämnat till arbetsmarknadens parter att
reglera genom kollektivavtal. För Danmark reser direktivet
om information och samråd därför det efter hand klassiska
problemet i samband med genomförande av EU-regler på det arbetsrättsområdet
att de orsakar en förskjutning i riktning mot mer lagstiftning och
minskad relativ betydelse för kollektivavtal. Denna problemställning
har gett upphov till en flerårig kamp med kommissionen om arbetstidsdirektivet
(93/104), där Danmark ursprungligen vägrade att genomföra
vissa av direktivets regler, t
ex artikel 6 om 48 timmars arbetsvecka, genom lag, eftersom arbetstidens
längd här traditionellt har reglerats genom kollektivavtal.
Sedan kommissionen hade sänt ett motiverat yttrande och hotat att
väcka talan vid EG-domstolen gav Danmark upp och lade i februari
2002 fram ett förslag till lag för genomförande av arbetstidsdirektivet.
Det verkar inte sannolikt att Danmark skulle ta upp denna konflikt igen,
så man kan förvänta sig att en dansk lag om information
och samråd antas i någorlunda passande tid i förhållande
till informationsdirektivets implementeringsfrist. Denna lag blir den
första i sitt slag i Danmark. Direktivets
artikel 5 ger arbetsmarknadens parter på lämplig nivå
möjlighet att avvika från direktivets regler. Det är således
semi-dispositivt, i det att det kan frångås till nackdel för
arbetstagaren genom kollektivavtal. Direktivet anger inte närmare
vad som krävs för att ett avtal skall kunna avvika från
direktivet, men det torde vara ett krav att det på löntagarsidan
är en organisation, att döma av uttrycket arbetsmarknadens
parter på lämplig nivå. Enskilda arbetstagare kan
inte ingå avtal som avviker från direktivet. I en rad
EU-länder är legaldefinitioner av vad som är ett kollektivavtal
vanliga. Det krävs normalt att parten på löntagarsidan
är en organisation, se till exempel den svenska medbestämmandelagens
23 § första stycket, som lyder: Med
kollektivavtal avses skriftligt avtal mellan arbetsgivarorganisation eller
arbetsgivare och arbetstagarorganisation om anställningsvillkor för
arbetstagare eller om förhållandet i övrigt mellan arbetsgivare
och arbetstagare. I Danmark finns ingen sådan legaldefinition. Särskilt i äldre litteratur finns en viss tradition för en mycket bred avgränsning, enligt vilken begreppet kollektivavtal omfattar alla avtal där det på löntagarsidan är ett flertal arbetstagare. Det krävs enligt denna uppfattning inte en organisation på löntagarsidan (jämför också Arbejdsrettens dom i AD 90.007). Informationsdirektivet
kommer att bidra till att utveckla det danska kollektivavtalsbegreppet
i riktning mot traditionen i Sverige och Finland och de flesta andra EU-länder.
Ruth Nielsen |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |