EU & arbetsrätt 2 2010
I Bokhandeln
Efterlängtad bok om svensk internationell arbetsrättTorsten Seth: Svensk internationell arbetsrätt. Studentlitteratur 2009, 281 sidor, ISBN 978-91-44054-54-4
Arbetsmarknadens tilltagande internationalisering har lett till ett ökat behov av kännedom om vilka regler som gäller när utländska arbetsgivare och arbetstagare är verksamma i Sverige och när svenska arbetsgivare och arbetstagare är verksamma utomlands. Det tycks i allmänhet råda ganska stor förvirring på detta område. Torsten Seths bok fyller därför ett tomrum och är efterlängtad.
Boken behandlar Sveriges internationella förpliktelser och hur arbetsrättsliga frågor med internationella inslag regleras. Kapitlet "Internationellt samarbete" tar framför allt upp ILO, EU, så kalllade socialklausuler, företagens sociala ansvar och internationella organisationer för arbetsgivare och arbetstagare. Det mest omfattande kapitlet redogör för vilka regler som gäller då parterna i ett anställningsavtal kommer från olika länder, det vill säga den svenska internationella process- och privaträtten. Brysselförordningen, Romkonventionen och Rom Iförordningen ägnas stort utrymme. Vidare diskuterar författaren reglernas tillämpning i anslutning till olika typexempel med svenska respektive utländska arbetsgivare och arbetstagare och arbete i Sverige respektive utomlands. Det fackliga infl ytandet och möjliga instrument för att förhindra att den internationella konkurrensen leder till så kallad social dumpning behandlas i ett särskilt kapitel, med en annan infallsvinkel än vad som är brukligt vid redogörelser för den internationella arbetsrätten. Det bidrar till en aktuell och mera fullödig belysning av ämnet.
Seth analyserar de vidsträckta konsekvenser som EU-domstolens utslag i Laval-målet fått för svensk internationell privaträtt i utstationeringssituationer och belyser även sådant som inte tidigare tagits upp i de centrala diskussionerna om domen. Bland annat det förhållande att lagen om anställningsskydd, som tidigare med stöd av förarbetsuttalanden antagits gälla för i princip allt arbete som utförs i Sverige, inte längre kan tillämpas i förhållande till utstationerade arbetstagare inom EES-området.
Det finns inte mycket skrivet inom den svenska arbetsrättens internationella privaträtt och mycket har hänt de senaste åren, särskilt genom utvecklingen i EU. Seths bok tar upp många viktiga aspekter och är pedagogisk, välskriven och välstrukturerad. Förhoppningsvis är boken tänkt att aktualiseras efter hand i kommande upplagor. Det har redan hunnit hända sådant som är värt att notera i en ny upplaga, till exempel har Lissabonfördraget trätt i kraft och Europadomstolen har kommit med nya domar om föreningsfrihet och stridsåtgärder. Mitt önskemål skulle vara att författaren i nästa upplaga samtidigt passar på att ytterligare fördjupa, problematisera och utvidga sitt verk.
Upplyftande besked om sociala hänsyn, upphandling och EU-rätten
Kerstin Ahlberg och Niklas Bruun: Upphandling och arbete i EU, Sieps 2010:3, 200 s. ISBN 978-91-86107-18-5
Motståndare till tanken att den offentliga upphandlingen också ska kunna användas för att främja sociala mål brukar skylla på EU-rätten. Enligt dem kan sociala krav strida mot den fria rörligheten och rätten för leverantörer att konkurrera om offentliga kontrakt på lika villkor. Kerstin Ahlbergs och Niklas Bruuns rapport visar att utrymmet som EU-rätten lämnar att ta sociala hänsyn är större än som avspeglas i den svenska debatten och den svenska implementeringen av upphandlingsdirektiven.
Det förment oklara rättsläget har skapat en överdriven försiktighet generellt hos medlemsstaterna vilken förstärkts av att tillsynen över den offentliga upphandlingen ofta ligger hos myndigheter som har till uppgift att ensidigt främja konkurrensen. Författarna konstaterar att Sverige utmärker sig inom EU-familjen genom sin exceptionellt restriktiva hållning. Sverige har till exempel frivilligt valt nästan lika stränga regler för upphandling utanför upphandlingsdirektivens tillämpningsområde. Sverige är också den enda medlemsstaten av sex studerade som inte infört en regel om reserverade kontrakt för så kallade skyddade verkstäder, vilket erbjuds i upphandlingsdirektivet. Enligt författarna är den svenska hållningen på hemmaplan märklig inte minst med tanke på att Sverige i EU arbetat hårt för möjligheten att ta sociala hänsyn i den offentliga upphandlingen. Den överdrivet försiktiga svenska hållningen saknar också stöd i direktiven och EU-rätten. Den kan till och med utgöra en dimridå för andra syften. Efter att ha analyserat direktiven och EUrätten menar författarna att frågan om i vilken utsträckning den offentliga upphandlingen bör främja ökad jämställdhet, integration, etisk konsumtion etc. i hög grad är en politisk och inte en juridisk fråga. I ett avseende ser emellertid författarna att EU-domstolen påtagligt begränsat medlemsstaternas frihet att främja sociala ändamål. EUdomstolens dom i det så kallade Rüffertmålet innebär att utrymmet att kräva att kollektivavtalsenliga löner tillämpas i offentliga kontrakt begränsats i sådan mån att EU-rätten kan anses stå i konfl ikt med ILO-konvention 94 vilken har ratifi cerats av fl era medlemsstater.
EU-rätten handlar inte bara om fri konkurrens utan också om välfärdstjänster (på EU-språk tjänster av allmänt intresse), lokala myndigheters rätt till självstyre, lokal demokrati, miljöhänsyn och sociala hänsyn bland mycket annat. Förhoppningsvis kan denna bok bidra till att nyansera synen på EU och EU-rätten.
