EU & arbetsrätt 1 1998

Dags diskutera europeisk förhandlings- och stridsrätt.

Gränsöverskridande fackliga rättigheter var ämnet för ett seminarium som Arbetslivsinstitutet arrangerade i London i december. Seminariet var ett första steg mot att utveckla idéer för agerandet på EU-nivå när det gäller fackliga rättigheter och gränsöverskridande förhandlingar och stridsåtgärder, frågor som är av yttersta vikt för fackliga organisationer och arbetsgivare på grund av Europas ekonomiska integration. De blev högaktuella när Storbritannien äntligen bestämde sig för att ansluta sig till Maastricht-fördragets sociala kapitel, som går ut på att angripa arbetsmarknadens problem genom social samverkan. Det innebär att fackföreningar och arbetsgivarorganisationer på EU-nivå uppmuntras att formulera avtalade lösningar på problemen.
Seminariet behandlade särskilt dialogen mellan de europeiska organisationerna på branschnivå.

Seminariet behandlade också frågan om den fria rörligheten för varor kontra strejkrätten. Den ekonomiska och monetära unionen integrerar marknaderna. Arbetstagare som tar till stridsåtgärder för att förbättra sina villkor påverkar den fria rörligheten. Veckan innan seminariet hade EG-domstolen dömt Frankrike för brott mot EG-fördraget för att det inte hade gjort tillräckligt för att hindra franska bönder från att störa den fria rörligheten för frukt och grönsaker (mål nr C-265/95). Domar som den, liksom förslaget om en förordning som skulle ge kommissionen möjlighet att ingripa i liknande situationer, ställer oundvikligen frågan om det inte är nödvändigt att införa en gränsöverskridande strejkrätt när ekonomin är gränsöverskridande. Detta ledde i sin tur till frågan hur EG-rätten i så fall skulle påverka de nuvarande reglerna om stridsåtgärder i Sverige och Storbritannien.

Den är inte akademisk. Internationella sympatistrejker inträffade till exempel i Frankrike och Spanien i samband med att Renault stängde sin fabrik i Belgien.

Renault-fallet togs också upp som ett exempel på lagliga begränsningar för multinationell strukturomvandling. Renaults europeiska företagsråd gick till domstol i Frankrike för att hindra Renault från att stänga fabriken utan att först ha informerat och samrått med sina anställda. Med stöd av direktivet om europeiska företagsråd tvingade de franska domstolarna Renault att genomföra proceduren. Seminariet diskuterade ifall EG-domstolen kunde ställa effektiva medel till förfogande för att stoppa företagsledningar som underlåter att informera och samråda som de skall enligt EG-rätten. BB

En utförlig dokumentation av seminariet kommer att publiceras i Arbetslivsinstitutets skriftserie.