EU & arbetsrätt 1 2000


 

Kan lönegarantidirektivet tillämpas direkt i Sverige?

Kan lönegarantidirektivet, trots domarna i målen Francovich och Wagner Miret, tillämpas direkt i Sverige? Det är frågan i en begäran om förhandsavgörande som Högsta domstolen har ställt till EG-domstolen. Bakgrunden är en tvist kring den lag som gällde 1 juli 1994 – 1 juni 1997 och som innebar att arbetstagare som antingen själva ägde eller var närstående till någon som ägde minst en femtedel av verksamheten diskvalificerades från lönegaranti, oavsett om arbetstagaren hade något inflytande över verksamheten. Det undantag som Sverige hade rätt att göra enligt lönegarantidirektivet var betydligt snävare, och många beslut överklagades följaktligen.

Våra hovrätter har gett prov på alla tänkbara metoder för att hantera denna normkonflikt – från att avvisa talan som uppenbart ogrundad till att ge arbetstagaren den rättighet som direktivet föreskriver genom direktivkonform tolkning av svensk lag eller genom att ge direktivet direkt effekt och företräde framför svensk lag. Det sistnämnda var fallet i det aktuella målet. Riksskatteverket överklagade till HD, som nu alltså har frågat EG-domstolen om de svenska reglerna faktiskt var förenliga med direktivet. Om inte, frågar HD om arbetstagaren kunde grunda sin rätt till lönegaranti direkt på direktivet, eftersom Sverige har ett offentligt finansierat skydd som omfattar alla löntagare och som hanteras genom Riksskatteverket. På så sätt skiljer sig omständigheterna här från dem i målen Francovich, där medlemsstaten kunde tänkas välja andra sätt att genomföra direktivet än att inrätta en statlig fond, och Wagner Miret, där det inte kunde uteslutas att den skulle inrätta andra fonder för den grupp av löntagare som Wagner Miret tillhörde.

HD skriver i beslutet: ”Inom gemenskapsrätten synes man inte ha tagit ställning till frågan huruvida preciserade åtaganden av detta slag från en medlemsstats sida inverkar på bedömningen av om den statens domstolar kan tilllämpa ett direktiv direkt”. Den frågan har ett principiellt värde som sträcker sig långt bortom frågor om lönegaranti. Svar kan motses under hösten år 2001.

Hans Sundberg


Mål nr T 3067-98, beslut den 11 november 1999


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör