EU & arbetsrätt 3 2000


 

”Contract workers” blev ”workers in situations needing protection”

Ända sedan 1950-talet har ämnet ”contract labour” diskuterats inom ILO. 1997 och 1998 togs det upp på arbetskonferensens dagordning med förhoppningen att man skulle kunna anta en konvention och en rekommendation om skydd för ”contract workers” (se EU & arbetsrätt nr 3/98). Definitionsproblem och stora motsättningar gjorde dock att man endast kunde enas om en resolution enligt vilken ämnet skulle belysas ytterligare och tas upp med förnyat underlag inom fyra år. Som ett led i arbetet med det nya underlaget bjöd arbetsbyrån in experter från 27 länder till ett möte i maj i år.

Katherine Hagen, Executive Director, Social Dialouge Sector, underströk att mötet var direkt kopplat till ILOs verksamhet med att anta grundläggande normer. Hon påpekade att slutresultatet av arbetskonferensen 1998 var unikt i ILOs historia och att det utgjort en varningsklocka för kommande möten. Begreppet contract labour övergav man redan då, utan att lyckas ersätta det med något som inte inkräktade på den fria företagsamheten. Inbjudan till årets expertmöte talade i stället om ”workers in situations needing protection”. Att begreppsliga och språkliga problem kvarstår och att olika parter hade vitt skilda uppfattningar om det lämpliga i att över huvud taget utforma internationella bindande regler i ämnet framgick tydligt vid mötet.

Trots motsättningarna fanns dock en tydlig vilja att förstå varandras synsätt och man strävade efter att finna gemensamma ståndpunkter. Mötet enades också till sist kring en skrivelse. I den uppmanas Arbetsbyrån att initiera ytterligare studier för att belysa arbetslivets utveckling, att sammanställa och dra slutsatser ur studierna och främja kunskapsutbyte mellan experter och arbetsmarknadens parter.

Varje medlemsstat uppmanas att ha en policy som innebär att man bevakar utvecklingen och, där det är lämpligt, förtydligar och anpassar arbetsrättslagstiftningens räckvidd. Bevakningen skall ske öppet och arbetsmarknadens parter skall delta.

Policyn kan också innefatta en tydlig vägledning om vad som kan utgöra ett anställningsförhållande – särskilt i jämförelse med egenföretagare (egenanställda). Den skulle innefatta ett effektivt och lämpligt skydd åt förvärvsarbetande, motverka förtäckta anställningsförhållanden, inte inkräkta på genuina affärsmässiga relationer och ge tillgång till lämpligt forum för att fastställa förvärvsarbetares rättsliga status.

ILO skall bistå länderna i det policy-skapande arbetet. Stödet skulle kunna innefatta att arbetskonferensen 2004 antar en konvention och/eller rekommendation, att ILO ger tekniskt stöd och vägledning till medlemsstaterna för att utveckla lämpliga policys och att ILO underlättar informationsutbyte inom området. I november beslutar Arbetsbyrån om och i så fall hur ämnet skall tas upp på arbetskonferensens dagordning 2004.

Märeta Johnson


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör