ILO-regler skall bli effektivare
Översynen börjar med arbetsmiljön

Hur kan ILOs normativa verksamhet förbättras och hur kan reglerna få större genomslagskraft? Det är frågan i en utredning som under de kommande två åren skall kartlägga ILOs regelverk på arbetsmiljöns område.

Utredningen är ett led i en genomgripande översyn av ILOs normsystem som inleddes 1994. I rapporten ”Defending Values, Promoting Change” till det årets ILO-konferens föreslog generaldirektören en översyn mot bakgrund av de omvälvande politiska förändringar som inträffat sedan 1989 och som globaliseringen av världshandeln fört med sig. Det omedelbara resultatet var att man markerade den särställning som ILOs åtta konventioner om de grundläggande mänskliga rättigheterna har*. ILO inledde en kampanj för att fler länder skulle ratificera dessa konventioner. Kampanjen har givit mycket goda resultat – till början av april i år ökade ratifikationerna med ca 35 procent. Parallellt med kampanjen inleddes det arbete som 1998 ledde fram till att ILOs Förklaring om grundläggande principer och rättigheter i arbetet antogs.

Många instrument inaktuella
Det fanns också ett behov av att utreda i vilken mån resten av de 183 konventioner och 191 rekommendationer som ILO har utarbetat sedan 1919 behövde uppdateras. Därför har en arbetsgrupp gått igenom alla instrument som antagits före 1985 (senare instrument ansågs utan vidare utredning vara aktuella). Preliminära resultat visar att en kärna av 70 konventioner och 70 rekommendationer är helt aktuella, medan 24 konventioner och 15 rekommendationer behöver uppdateras, bland annat instrument som rör arbetsmiljö, arbetstider och skydd för barn och ungdomar. 52 konventioner och 67 rekommendationer har förklarats inaktuella, många av dem sådana som reviderats tidigare under årens lopp och som efter hand är relavanta för allt färre länder.

Även ILOs metod för att ta fram förslag till nya normer och diskussionsämnen för den årliga arbetskonferensen är under omprövning, då den har uppfattats som alltför tjänstemannastyrd. Förslagen togs fram av ILOs tekniska avdelningar som förväntades veta vad som behövdes på deras respektive områden, men det fördes inga reella diskussioner om det relativa värdet av olika förslag. Under 1997 – 1999 inbjöds därför medlemsländerna och arbetsmarknadens parter att väcka förslag. Det resulterade i en omfattande ”portfölj” av förslag, men alltför många var inte tillräckligt utarbetade, hade oklara målsättningar eller saknade tillräckligt stöd inom ILOs trepartsstruktur.

1999 kom denna utveckling till en vändpunkt, främst markerad av den nytillträdde generaldirektörens förslag till en strategisk handlingsplan för ILO, Decent Work. Samtidigt lades preliminära resultat av den ovan nämnda arbetsgruppens arbete fram.

Även övervakningen ses över
Därmed ansågs tiden mogen att förbereda en mer genomgripande och samlad diskussion om i vilken utsträckning ILOs normativa verksamhet skulle kunna förbättras och göras mer genomslagskraftig. I informella samråd mellan arbetsbyrån, medlemsländerna, arbetsgivarna och arbetstagarna grundlades den samsyn som i november år 2000 ledde fram till beslutet att utreda behovet av nya normer efter en utvärdering av hur effektiva existerande regler är för att förverkliga givna målsättningar. Man beslöt också att börja tillämpa denna metod på ILOs verksamhet på arbetsmiljöns område.

Under styrelsemötet i mars 2001 drogs även riktlinjerna upp för det fortsatta översynsarbetet. Huvudämnet är nu ILOs unika övervakningsmekanism och den rapporteringsskyldighet som följer när en stat ratificerar någon av konventionerna. Nu är medlemsländerna skyldiga att rapportera vartannat år om tillämpningen av de åtta konventionerna om de grundläggande mänskliga rättigheterna och fyra andra så kallade prioritetskonventioner, och vart femte år om de övriga. Det innebär att medlemsländerna årligen utarbetar mellan 1 800 och 2 500 rapporter, som sedan skall utvärderas av ILOs expertkommitté. En huvudfråga för det fortsatta arbetet är om det går att underlätta detta arbete utan att äventyra effektiviteten i övervakningen.

Arbetarskyddet alltid centralt
Mot denna bakgrund har nu arbetsmiljöutredningen påbörjats. Arbetarskyddet har alltid varit av central betydelse för ILO och en grupp av ca 45 konventioner och rekommendationer är centrala på detta område. Dessutom har ILO utarbetat många tekniska normer och anvisningar. ILO försöker nu på olika vägar – bland annat via Internet – väcka debatt för att öka underlaget för utredningen. Därtill kommer en enkät att tillställas alla medlemsländer i slutet av året. Målet är att ta fram en handlingsplan för ILOs framtida arbete både med regelsystemet på arbetsmiljöområdet och för det praktiska arbetet med att omsätta dessa regler i konkreta resultat. Diskussionen på ILO-konferensen 2003 blir därför av stor strategisk betydelse.

Catherine Hansell
Labour Law Specialist,
International Labour Standards Department, ILO

*De åtta konventionerna om grundläggande rättigheter rör föreningsfrihet och förhandlingsrätt (nr 87 och 98), avskaffande av tvångsarbete (nr 29 och 105), avskaffande av barnarbete (nr 138 och 182), likalön (nr 100) samt diskriminering i fråga om anställning och yrkesutövning (nr 111).

ILOs debattsida på nätet har adressen: http://www.ilo.org/public/english/protection/safework/index.htm