EU & arbetsrätt 3 2001
Uppförandekoder och social märkning bör bli mer enhetliga Någon
riktigt bra svensk motsvarighet till uttrycket cor-porate social
responsibility finns inte. I den anglo-saxiska världen är
det redan ett begrepp. Det innebär att företag anser sig ha
ett ansvar inte bara mot sina ägare utan mot en rad andra intressenter
i och utanför företaget och beslutar att frivilligt ta sociala
och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet utöver vad
som krävs enligt lagar och avtal. De här idéerna bör
uppmuntras, menar Europeiska kommissionen i en debattskrift, en så
kallad grönbok. Företagets
ansvar kan ta sig olika utryck. Internt kan det innebära att man
förbättrar insynen och medinflytandet för de anställda,
att företaget investerar i arbetstagarnas kompetensutveckling och
att eventuella omstruktureringar förbereds i god tid så de
kan genomföras så smärtfritt för de anställda
som möjligt. Utåt kan företaget ställa krav på
arbetsförhållandena hos underentreprenörer och leverantörer
och på att de respekterar mänskliga rättigheter. Men eftersom
det är frivilliga åtaganden kan varje företagsledning
ha sin egen uppförandekod och sin egen uppfattning om vad som ingår
i företagens sociala ansvar. På samma sätt skapas allt
fler system för social märkning, som skall garantera att en
vara eller en tjänst har framställts under humana förhållanden,
men vilkas innebörd är oklar. Men om man kan nå en mer enhetlig syn på vad företagens sociala ansvar innebär och skapa pålitliga system för att redovisa och utvärdera hur målsättningarna förverkligas, skulle de här idéerna kunna användas för att uppfylla EUs politiska mål, menar kommissionen. Syftet med grönboken är därför att få in förslag om hur företag och fackföreningar, icke-statliga organisationer, myndigheter och andra som påverkas av deras verksamhet kan samarbeta och åstadkomma en gemensam europeisk ram för företagens sociala ansvar. Ett mål
är att ILOs
kärnkonventioner om föreningsfrihet och förhandlingsrätt,
avskaffande av tvångsarbete respektive barnarbete samt avskaffande
av diskriminering vid anställning och yrkesutövning skall tjäna
som gemensam minimi-norm för uppförandekoder och sociala märken.
Ett annat mål är att ta fram principer för att redovisa
verksamheters utfall i socialt och miljömässigt avseende. Om
dessa rapporter skall uppfattas som något mer än PR-produkter
behöver man också utarbeta pålitliga system för
att granska hur redovisningen stämmer med verkligheten. Kerstin
Ahlberg
Främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar KOM(2001) 366 slutlig, den 18 juli 2001 |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |