Intressant om samspelet mellan EG-domstolen och de nationella domstolarna

Silvana Sciarra (ed): Labour Law in the Courts – National Judges and the European Court of Justice, Hart Publishing 2001, 316 s, ISBN 1 84113-024-9

I denna antologi behandlas samspelet mellan EG-domstolen och nationella aktörer, främst domstolar, i samband med att de senare begär ett s k förhandsavgörande av EG-domstolen om tolkningen av EG-rätt enligt artikel 234 i EG-fördraget. Boken är resultatet av ett internationellt forskningsprojekt.

I det inledande avsnittet, som skrivits av Silvana Sciarra, betonas de federala aspekter som finns bakom den dialog mellan nationella domstolar och EG-domstolen som institutet förhandsavgörande utgör.

Huvuddelen av boken består av två kapitel som behandlar avgöranden om jämställdhet mellan könen, skrivet av Claire Kilpatrick, och om övergång av verksamhet, med avsnitt skrivna av olika författare. I övrigt tas i ett särskilt kapitel med olika författare upp några skilda frågor som varit föremål för förhandsavgörande, nämligen privat arbetsförmedling (i Italien), beräkning av pension (i Spanien) och söndagsöppet (i England). Bokens avslutande avsnitt, skrivet av Spiros Simitis, kommenterar svårigheterna med att leva med ett tolkningsmonopol.

Antologin koncentrerar sig på institutet förhandsavgörande som sådant och använder de konkreta frågor som behandlas bara som illustration. Ändå finns det i bokens huvuddel mycket att hämta för den som är intresserad av gällande EG-rätt, och hur den växt fram, på områdena jämställdhet och övergång av verksamhet. Beskrivningen av rättsfallens bakgrund är ofta mycket initierad och ibland också personcentrerad.

Det är intressant att följa författarnas initierade resonemang kring de olika aktörerna och bevekelsegrunderna kring förhandsavgöranden. Fram växer en bild av hur enskilda advokaters, akademikers och domares agerande har haft betydelse för EG-rättens utveckling, särskilt på jämställdhetsområdet. Ibland använder nationella domstolar på lägre nivå rätten att begära förhandsavgörande för att komma till rätta med överordnade nationella domstolars rättstillämpning.

Också resonemangen kring betydelsen av de nationella domstolarnas sätt att ställa frågor är intressant. Om man ställer principfrågor eller frågor med många detaljer från det aktuella fallet, kan ha stor betydelse för vilket svar man får. Om man, som tyska domstolar, fortsätter att ställa frågor om nästan samma sak när man fått ett svar man inte gillar, kan det leda till att EG-domstolen nyanserar sig. Det skedde t ex efter den s k Christel Schmidt-domen om övergång av en städerskas arbete.

Sammanfattningsvis innehåller boken mycket matnyttigt i stort och i de många detaljerna. Övertygande visar den vilket komplext instrument institutet förhandsavgörande är.

Sören Öman, ämnessakunnig vid justitiedepartementet