EU & arbetsrätt 4 2002
Förslag till EUS framtidskonvent:
Rättighetsstadgan bör göras bindande
EUs stadga om grundläggande rättigheter bör göras rättsligt bindande och ges konstitutionell status. Det föreslår en arbetsgrupp inom det Europeiska konventet, som skall lägga fram förslag om hur EU skall vara organiserat i framtiden.
Arbetsgruppen rekommenderar också att EU
ansluter sig till Europarådets konvention om mänskliga rättigheter.
På så sätt skulle medborgarna få motsvarande skydd
mot handlingar av unionen som de nu har i förhållande till
medlemsstaterna. Det skulle också vara det bästa sättet
att garantera att EG-domstolen och Europadomstolen för mänskliga
rättigheter i Strasbourg utvecklar en enhetlig praxis när det
gäller mänskliga rättigheter, heter det i arbetsgruppens
rapport.
Också Europafacket EFS, som liksom arbetsgivarorganisationerna
UNICE och CEEP har en observatör i konventet, förespråkar
att stadgan görs rättsligt bindande och att EU ansluter sig
till Europakonventionen. Men, heter det i en resolution,
ett grundläggande villkor är att respekten för gränsöverskridande
fackliga rättigheter – d v s rätt till information och
samråd i företagen, mötes- och föreningsfrihet, förhandlingsrätt
och stridsrätt – och för parternas autonomi på europeisk
och gränsöverskridande nivå uttryckligen garanteras i
ett konstitutionellt fördrag. Samtidigt måste detta ske på
ett sätt som till fullo respekterar de nationella systemen för
förhandlingar och stridsåtgärder.
Enligt resolutionen är det också nödvändigt
att se till att inte EG-fördragets artikel 137 lägger hinder
i vägen för att garantera dessa rättigheter. Artikeln ger
EU kompetens att anta direktiv om arbetsrättsliga frågor, utom
löneförhållanden, föreningsrätt och stridsrätt.
En falang inom EFS hävdar att det inte går att införa
garantier för gränsöverskridande fackliga rättigheter
i fördraget om man inte stryker undantagen för föreningsrätt
och strejkrätt i artikel 137. De svenska fackliga organisationerna,
som är angelägna om att undantaget behålls, menar att
denna tolkning är felaktig, eftersom artikeln enbart rör EUs
kompetens att stifta s k sekundärrätt.
Europeiska konventet inrättade i december också en arbetsgrupp för ”ett socialt Europa”. Gruppen skall bl a diskutera vilka befogenheter EU skall ha på det sociala området.
