EU & arbetsrätt 1 2003
Fyllig kommentar till lagen om anställningsskydd nu även med Europarätt
Lars Lunning & Gudmund Toijer: Anställningsskydd.
Kommentar till anställningsskyddslagen, åttonde omarbetade
upplagan, Norstedts juridik 2002, 712 sid, ISBN 91-38-92352-1
I den nya upplagan av denna redan med hänsyn
till den svenska rätten mycket fylliga kommentar har författarna
tagit på sig att inarbeta även den europeiska arbetsrätten.
Med den europeiska arbetsrätten åsyftas
här såväl EG-rätten som Europakonventionen om mänskliga
rättigheter och Europarådets sociala stadga. De svåröverskådliga
reglerna om domsrätt och lagval tas upp i ett särskilt avsnitt.
Europarådets sociala stadga kommenteras helt kortfattat. Hänvisningarna
till Europakonventionen fyller framför allt den viktiga funktionen
att erinra om att konventionen finns och har betydelse även på
anställningsskyddets område, t ex när det gäller
frågor om yttrandefrihet och kritikrätt, integritet och föreningsfrihet.
Utan en mer ingående diskussion om under vilka förutsättningar
inskränkningar får göras i de skyddade rättigheterna
ger dessa hänvisningar dock ingen särskild vägledning.
Tyngdpunkten i det europeiska materialet ligger
helt klart på EG-rätten, framför allt direktivet
om verksamhetsövergångar (2001/23) och upplysningsdirektivet
(91/533). Begreppet övergång av verksamhet och en del anslutande
frågor behandlas systematiskt och ingående med hänsyn
till svensk och europeisk rättspraxis, även från EFTA-domstolen.
Upplysningsdirektivet och den anslutande bestämmelsen i 6 a §
LAS behandlas också från flera utgångspunkter. Författarna
anser att direktivet inte har genomförts på rätt sätt
i Sverige, och finner det osäkert hur långt domstolarna har
möjlighet att tolka den klara svenska lagregeln EG-konformt, främst
av rättssäkerhetsskäl.
När det gäller diskrimineringsregler
tar författarna upp likabehandlingsdirektivet (76/207), och pekar
på att kollektiva överenskommelser om turordning och företrädesrätt
i vissa fall kan överprövas med utgångspunkt i diskrimineringsreglerna.
Annars är det mest regleringen av gravidas ställning som behandlas.
Man anar en kritik när författarna talar om ”överskottseffekter”
och ”långtgående prioriteringar”, särskilt
när det gäller avgörandet i målet Tele Danmark (C-109/00),
i vilket de ser uppenbara problem när det gäller kravet i svensk
praxis att en anställning skall kunna tillträdas omedelbart
i företrädesrättssituationer. Den klara koppling som EG-rätten
numera gör mellan trakasserier och diskriminering framgår dock
mindre klart. De nya diskrimineringsdirektiven 2000/43
och 2000/78
nämns endast i förbigående.
Lunning & Toijers kommentar har en given plats i bokhyllan hos den som har att tillämpa anställningsskyddslagen. Genom att den behandlar den europeiska arbetsrätten fyller den också en viktig komplementär funktion till andra framställningar. Boken är mycket innehållsrik, och därför tyvärr inte helt lätt att hitta i trots ett utförligt sakregister. Nästa upplaga borde förses med fler korshänvisningar, och rättsfallsregistret borde uppta alla de mål som hänvisas till från det internationella området, inte bara de EG-rättsliga domarna. Sådan slutfinish borde vara lätt att fixa för de två personer som framstår som den svenska arbetsrättens verkliga glossatorer i en positiv mening.
