EU & arbetsrätt 2 2003
Historiska och rättspolitiska perspektiv på EUs arbetsrätt
Jeff Kenner: EU Employment Law – From Rome to Amsterdam and Beyond, Hart Publishing 2002, 593 sidor, ISBN 1-901362-69-8
I BOKHANDELN
Jeff Kenners EU Employment Law erbjuder en utförlig och insikts- full analys av EUs arbetsrätt ur ett historiskt perspektiv. I boken behandlas ebb och flod av social utveckling över de senaste 50 åren av europeisk integration, från det första fröet av social reglering i det tidiga Romfördraget, utan annat syfte än att underlätta fri rörlighet och förverkligandet av den inre marknaden, till den nu allt tydligare utmejslingen av en europeisk social dimension – ett ”mänskligt ansikte” – för gemenskapen.
I boken analyseras den materiella EU-arbetsrättens innehåll, men även historiska och rättspolitiska aspekter ges stort utrymme. Tankarna, motiven och de politiska drivkrafter och kontroverser som ligger bakom det lapptäcke av kompromisser som den nuvarande regleringen utgör lyfts fram, och EG-domstolens centrala roll för utvecklingen av vissa rättsområden betonas. Som en röd tråd genom framställningen löper den politiskt känsliga frågan om kompetensfördelningen mellan unionen och medlemsstaterna och harmoniseringen av medlemsstaternas sociallagstiftning, liksom det faktum att den sociala integrationen alltid har varit intimt beroende av den ekonomiska. Mot bakgrund av den globala ekonomins utmaningar har unionens syn på socialpolitikens utveckling som en konkurrens- och produktionsfaktor blivit alltmer framträdande.
Särskilt intressant är det faktum att författaren inte beskriver varje enskilt område av EU-arbetsrätten separat, utan istället sätter dem i sitt historiska sammanhang och analyserar dem som parallella och tidvis sammanflätade skeenden. Genom att rätten beskrivs på detta kronologiska sätt, blir det tydligare hur processer på så olika områden som anti-diskriminering, arbetarskydd, hälsa och säkerhet och sysselsättning hänger samman, historiskt, politiskt och rättsligt.
Boken ger en bild av en social utveckling som mödosamt men obevekligt rör sig framåt, från Romfördragets tidiga sociala kapitel, det sociala handlingsprogrammet, Enhetsakten och den sociala stadgan till Maastricht- och Amsterdamfördragens utvidgning av den europeiska sociala modellen, sysselsättningsstrategin, stadgan om grundläggande fri- och rättigheter och avtal mellan arbetsmarknadens parter på europanivå inom den så kallade sociala dialogen. En sak står klart: den sociala integrationen är inte längre blott en biprodukt av den europeiska marknaden. Vägen dit må vara ojämn, men den långa resan mot en ’europeisk social konstitution’ har ännu bara har börjat.
