EU & arbetsrätt 3-4 2004
Hot mot danska modellen kommer från annat håll än EU?
Peter Nedergaard (red):
Den danske model i et integreret Europa Festskrift i anledning af Einar Edelbergs 40 års jubileum, Jurist- og Økonomforbundets forlag 2004, 253 sid, ISBN 87-574-1046-1
Artiklarna i denna festskrift är samlade i fyra avdelningar:
1) Arbetsrätten och den danska modellen
2) Erfarenheter av den danska modellen
3) Den europeiska integrationen och avtalssystemen i medlemsländerna samt
4) EUs stadga om grundläggande rättigheter. Indelningen tycks inte helt självklar.
Många av artiklarna är variationer på samma tema: Visst har anpassningen till EG/EU inneburit att ”den danska modellen” med försteg för reglering genom kollektivavtal fått modifieras något, men i grunden är den fortfarande densamma. För den som har följt debatten om möjligheterna att genomföra direktiv med kollektivavtal av nordisk typ finns här inte så mycket nytt att hämta.
Jesper Dues och Jørgen Steen Madsens bidrag skiljer sig dock från de övriga genom att diskutera om det inte finns andra faktorer än krav från EU som på sikt kan underminera kollektivavtalssystemet. En är möjligheten att parterna – när Danmark nu en gång för alla tvingats införa viss lagreglering – börjar vända sig till det politiska systemet i stället för att ta gemensamt ansvar för sina mellanhavanden, beroende på var de kan tänkas få störst framgång. En annan är ett tryck underifrån på kollektivavtalen, från företagsledningar som vill ha större rörelsefrihet. Självreglering är inget självändamål, och den kommer inte att få fortsatt uppbackning om den upphör att vara funktionell, d v s om den inte säkrar både företagens konkurrenskraft och löntagarnas arbetsvillkor.
En helt annan vinkel anlägger Marianne Norrbom, som ifrågasätter den danska metoden att genomföra EG-direktiv i första hand genom kollektivavtal. Den innebär, enligt henne, ett rättssäkerhetsproblem eftersom tvister om dessa kollektivavtal löses genom faglig voldgift inom parternas eget tvistelösningssystem där besluten inte publiceras.
Andra artiklar handlar bland annat om danska arbetsgivares möjligheter att kontrollera de anställdas alkohol- och narkotikabruk, om rätten att ta till stridsåtgärder för att genomdriva konkurrerande krav på kollektivavtal och om möjligheten att överbrygga gapet mellan olika fackliga och arbetsrättsliga traditioner i ett europeiskt företagsråd. För den som läser tyska, slutligen, finns en artikel om det dansk-tyska avtalet om semesterlön för byggnadsarbetare som utstationeras mellan de båda länderna (se EU & arbetsrätt nr 3/2002 sid 5).
Kerstin Ahlberg
