EU & arbetsrätt 2 2005

Tvingande regler spelar central roll i internationell arbetsrätt

Som en följd av internationaliseringen av arbetslivet har internationellt privaträttsliga frågor blivit alltmer aktuella inom arbetsrätten. En central fråga i den internationella arbetsrätten är vilken ställning de tvingande bestämmelserna har när man avgör vilket lands lag som är tillämplig. I många stater är den materiella arbetsrätten till stor del tvingande. Därmed är det också i statens intresse att säkerställa tillämpningen av sina minimiregler även vid gränsöverskridande anställningsavtal.

Precis som i den materiella arbetsrätten finns det också i den internationella privaträtten tvingande regler av olika slag och av varierande art. I min avhandling The Role of Mandatory Rules in International Labour Law belyser jag de regler om lagval som handlar om tillämpningen av tvingande arbetsrättsliga regler. Dessa lagvalsreglers inbördes relation analyseras i ljuset av den materiella arbetsrättens varierande systematik i EUs medlemsstater.

I boken läggs vikten främst på Romkonventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser och direktivet om utstationering av arbetstagare (96/71). Deras tolkning och samspel aktualiserar ett antal svåra internationellt privaträttsliga frågor.

Rättsjämförelse behövs
Komparativa analyser har alltid varit av grundläggande betydelse för den internationella privaträtten. Studien baserar sig på en omfattande jämförelse mellan Danmark, Finland, Norge, Sverige och Tyskland.

Implementeringen av utstationeringsdirektivet har visat sig vara svårtolkad för arbets- och anställningsvillkor som fastställts i kollektivavtal. I Tyskland har man skapat ett speciellt system för allmängiltigförklaring med stöd av lagen om utstationering av arbetstagare. Danmark och Sverige har som känt inte något system för allmängiltigförklaring av kollektivavtal. I praktiken tillämpas bestämmelser i kollektivavtal för en utstationerad arbetstagare, men i de båda länderna faller kollektivavtalsreglerade villkor utanför utstationeringslagens tillämpningsområde. Grunderna för dessa val analyseras i studien. Jag diskuterar också om de val Danmark och Sverige gjort är berättigade med hänsyn till direktivets regler och EG-rätten i allmänhet.

Romkonventionen och dess revision
Romkonventionen om tillämplig lag för avtalsförpliktelser innehåller speciella lagvalsregler för anställningsavtal.

Utstationeringsdirektivet fastställer en kärna av tvingande minimiregler som tillämpas i det tillfälliga arbetslandet. Fastän förhållandet mellan Romkonventionen och utstationeringsdirektivet är komplicerat har man inte i direktivet utvecklat någon ny kategori av tvingande regler inom den internationella privaträtten. Däremot kan direktivets regler för minimiskydd ses som ett komplement till Romkonventionens artikel 7(2) om internationellt tvingande regler.

Till Romkonventionen hör två protokoll om EG-domstolens behörighet att tolka konventionen, vilka har trätt i kraft först i augusti 2004. Därför är det nödvändigt att fästa uppmärksamhet vid domstolpraxis i medlemsstaterna.

Med hjälp av komparativ rätt diskuteras frågan om vilka arbetsrättsliga regler som kan vara internationellt tvingande. Frågan om den närmare innebörden av artikel 7(2) i Romkonventionen har behandlats av Bundesarbeitsgericht i Tyskland. Domstolen fastställde att bara sådana bestämmelser som skyddar det allmänna, offentliga intresset kan vara internationellt tvingande. I min studie konstaterar jag att bestämmelser i allmänt bindande kollektivavtal under vissa förutsättningar kan vara av internationellt tvingande karaktär. Redan utstationeringsdirektivet pekar på det.
I slutet av boken studeras vad en revidering av Romkonventionen till en gemenskapsakt, troligen en EG-förordning, skulle betyda för den internationella arbetsrätten och här refereras till utlåtanden i frågan från Tyskland och Norden.1

Ulla Liukkunen
juris doktor, Helsingfors Universitet

1. Max Planck Institute for Foreign Private and Private International Law: Comments on the European Commission's Green Paper on the Conversion of the Rome Convention of 1980 on the Law Applicable to Contractual Obligations into a Community Instrument and its Modernization, 2003, och Nordic Group for Private International Law: Proposal for Amendments to the Convention on the Law Applicable to Contractual Obligations, 2003.