EU & arbetsrätt 4 2006
Underhållande antologi om arbetsrättens gränser och fronter
Guy Davidov & Brian Langille (red): Boundaries and Frontiers of Labour Law, Hart Publishing 2006, 413 sid, ISBN-13: 978-1-84113-595-3, ISBN-10: 1-84113-595-X
The laws regulating and protecting people at work are in crisis”. Med det påståendet börjar inledningen till antologin ”Boundaries and Frontiers of Labour Law”. Just den verklighetsbeskrivningen bildar sedan utgångspunkt för 18 uppsatser ordnade efter fem övergripande rubriker. Författarlistan innehåller skribenter med skiftande akademisk (övervägande professorer i juridik, dock) och nationell bakgrund (övervägande från Common Law-baserade rättsordningar). Källförteckningen innehåller, med vissa undantag, västerländskt material, nationellt och internationellt.
Kris- och förändringstemat är gemensamt för samtliga uppsatser. Omvärlden förändras, politiskt likaväl som de ekonomiska systemen förändras. Allt detta gör att förutsättningarna för arbetsrätten förändras, är tanken, och frågan är hur arbetsrätten skall möta de nya utmaningarna. Antologins utgångspunkt är alltså helt i linje med den nutida arbetsrättsliga diskursen, och den utgör såtillvida redan genom sin blotta existens ett gott stycke arbetsrättslig samtidshistoria. Arbetsrätten tycks i sin självbild vackla mellan att vara progressiv eller konservativ, nationell eller global, privaträtt eller offentlig rätt. Själva antologin med sin enande strävan och de representerade uppsatsernas trots allt olika karaktär kan sägas vara ett uttryck för arbetsrättens identitetskris. (En utanförstående iakttagare skulle kanske vilja säga att krisen är verklig bara i arbetsrättens eget huvud – men även om den utanförstående har rätt, är det till klen tröst för arbetsrätten. Krisen är ju ändå en kris, och den måste hanteras).
Författarna tar sig an temat på olika sätt. De har tydligtvis olika inställning till temats karaktär, de har olika ämnesinriktning och olika metodologiska och politiska preferenser. Pluraliteten inom temats ramar är alltså inte hotad. Bland uppsatserna märks narratologiskt färgade inslag (Langille), ett ifrågasättande av om gränser (boundaries) överhuvudtaget längre är en lämplig metafor (Arthurs) och dragna lansar för nödvändigheten av att forskningen bedrivs med en empirisk och/eller komparativ inriktning (Deakin, Javiller). Några författare analyserar vad som kan uppfattas som mer avgränsade rättsfrågor (t ex Davies och Freedland, V. W. Stone), några gör analyser med utgångspunkt i särskilda förhållanden i utvalda delar av världen (t ex Benjamin, Sankaran, Lehoczky, Sciarra).
Resultatet är en på det hela taget underhållande och aktuell antologi där varje arbetsrättare (i vart fall den med intresse för arbetsrättens kunskapsbildning) bör kunna hitta något som attraherar, men också något som repellerar. Det förstnämnda är nog som läsupplevelse betraktat trevligast, men det sistnämnda kan vara väl så viktigt för arbetsrättens utveckling. Ty av den är den tänkbara läsekretsen, vare sig den vill eller inte, en del.
