EU & arbetsrätt 1 2007
Många frågor, färre svar Andreas Inghammar: Funktionshindrad – med rätt till arbete? En komparativ studie av arbetsrättsliga regleringar kring arbete och funktionshinder. Akademisk avhandling, Juristförlaget i Lund 2007, 447 sid, ISBN978-91- 544-0358-5 Inghammars avhandling behandlar ett viktigt ämne som ofta negligerats både inom arbetsrättsforskningen i allmänhet och i undersökningar om diskriminering i arbetslivet. Inghammar gör en systemjämförelse mellan regleringen av funktionshindrades ställning i Storbritannien, Tyskland och Sverige. Han genomför både en generell, delvis historisk, genomgång av rättsläget, men tar också upp frågan om hur EUs allmänna likabehandlingsdirektiv (2000/78) har implementerats i de tre undersökta länderna när det gäller funktionshindrade. Komparationen är väl genomförd, läsaren kan märka att författaren har haft stor nytta av sina studier på ort och ställe i de nämnda länderna. Ämnet för avhandlingen är välvalt och intressant. Även om den tar upp många andra frågor än diskriminering, belyser den de särskilda problem som uppstår vid tillämpning av de centrala diskrimineringsbegreppen på detta område. Hur skall man t.ex. bestämma de relevanta jämförelsegrupperna vid bedömning av indirekt diskriminering? Diskrimineringslagstiftningens princip om att lika skall behandlas lika innebär på handikappområdet att olika skall behandlas lika. Om arbetsgivaren för vissa arbetsuppgifter kräver att den anställda skall ha färdigheter till ordbehandling och kunna använda de vanligaste ordbehandlingsprogrammen kan detta säkert indirekt innebära ett missgynnande av synskadade personer. Däremot kan detta krav knappast missgynna hörselskadade eller personer som har begränsad rörelseförmåga. Frågan är då om de relevanta jämförelsegrupperna vid bedömning av indirekt diskriminering av en funktionshindrad i denna situation är funktionshindrade/ icke funktionshindrade, synskadade/icke synskadade eller personer som på grund av funktionshinder inte klarar av ordbehandling/ personer som klarar av den? Inghammars avhandling väcker många frågor. Svaren blir färre, delvis på grund av att han har valt att avgränsa vissa hithörande problem, som exempelvis lönediskriminering. Boken är i varje fall både belysande och lärorik. Den ger också konkreta exempel på varför direktivimplementering på nationell nivå kan vara tekniskt svår och dessutom leda till en rad oönskade resultat. |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |