EU & arbetsrätt 4 2007
Strider otrygga nyanställningsavtal mot grundläggande rättigheter?
Är de franska "nyanställningsavtalen" (contrat nouvelles embauches) förenliga med EU:s stadga om grundläggande rättigheter, ILO:s konvention (nr 158) om uppsägning och Europeiska sociala stadgan? Det undrar en fransk arbetsdomstol som ställt frågor till EG-domstolen.
Nyanställningsavtalen kan användas av företag med upp till 20 anställda och innebär att arbetsgivaren under de två första åren kan säga upp arbetstagaren utan förvarning och utan att behöva motivera varför. De infördes 2005, och tanken var att de skulle göra små och medelstora företag mer villiga att nyanställa. Det är mycket omstritt om de verkligen har bidragit till att öka sysselsättningen i någon nämnvärd grad, eller om de bara har inneburit en utveckling mot otryggare jobb.
Det har också ifrågasatts om de inte strider mot en rad internationella instrument. De stora fackliga centralorganisationerna anmälde tidigt staten till ILO för brott mot konventionen om uppsägning som Frankrike har ratificerat. Den säger bland annat att en arbetstagare inte får sägas upp om det inte finns en giltig orsak och utan att han eller hon har fått möjlighet att försvara sig ? utom under en prövoperiod av rimlig längd.
Och nu har alltså även en fransk arbetsdomstol, Conseil de prud hommes de Beauvais, ifrågasatt lagstiftningen i en begäran om förhandsavgörande från EG-domstolen. Den nämner då inte bara ILO-konventionen, utan också EU:s stadga om grundläggande rättigheter, enligt vilken varje arbetstagare har rätt till skydd mot uppsägning utan saklig grund, och bestämmelserna i Europarådets sociala stadga som bland annat säger att alla arbetstagare har rätt till skälig uppsägningstid när anställningen upphör.
Alla de nordiska länderna har ratificerat den Europeiska sociala stadgan. Finland och Sverige har även ratificerat ILO-konventionen.
