EU & arbetsrätt 3 2008
Lön enligt danskt kollektivavtal återkrävdes i Polen Arbejdsretten dömer ut kraftigt skadestånd
På senare år har det skett en markant ökning särskilt av polska och tyska byggföretag som tillfälligt (midlertidigt) utför arbete i Danmark med egen personal. Många av dem ingår sedvanliga kollektivavtal (overenskomster) med danska fackförbund. I en dom den 30 april 2008 (sag 2008.132) slog Arbejdsretten fast att ett utländskt företag i ett sådant fall har samma skyldighet att följa avtalet som ett danskt.
Det polska företaget, Gal-Met S.C., var fram till september 2007 medlem av Dansk Byggeri och därmed omfattat av organisationens kollektivavtal med Malerforbundet.
Fackförbundet ansåg att tre av de polska arbetarna inte fick den lön de skulle ha enligt kollektivavtalet, och i två förlikningar inom ramen för avtalsparternas eget tvistelösningssystem ålades byggföretaget att betala 86 000 respektive 108 904 och 27 553 danska kronor i retroaktiv lön till de tre. Företaget betalade, men väckte strax efteråt talan mot en av arbetarna vid domstolen i Olsztyn i Polen, som i en tredskodom (udeblivelsedom) dömde denne att betala tillbaka pengarna med ränta plus företagets rättegångskostnader. Därefter krävde företaget också de andra två arbetarna på återbetalning.
LO väckte talan i Arbejdsretten på Malerforbundets vägnar och hävdade att företaget hade begått kollektivavtalsbrott genom att kräva tillbaka pengarna från de enskilda arbetarna. Företaget försvarade sig bl.a. med att danska kollektivavtal inte gäller i Polen, att företaget hade uppfyllt sina avtalsenliga förpliktelser i Danmark och att de hade rätt att kräva tillbaks beloppen enligt polsk rätt.
Arbejdsretten anförde i sin dom att det är en grundprincip i dansk kollektiv arbetsrätt att en organisation kan ingå bindande förlikning om medlemmars rättigheter och förpliktelser enligt kollektivavtalet. Om den då inte tar tillvara medlemmens intressen på ett tillfredsställande sätt kan denne kan resa ersättningskrav mot organisationen. De förlikningar som målet gällde var giltiga. Därefter uttalade Arbejdsretten:
"Arbejdsretten finder, at det forhold, at en virksomhed rejser krav mod en ansat om tilbagebetaling af et beløb, som virksomheden er blevet pålagt at betale ved en afgørelse truffet under fagretlig behandling i overensstemmelse med de herom gældende regler, og således søger at unddrage sig de økonomiske følger heraf, udgør et klart og groft brud på overenskomsten. Det må anses for en skærpende omstændighed, hvis virksomheden følger tilbagebetalingskravet op ved at anlægge sag og opnå dom for kravet, og dette gælder uanset lovgivningen i det land, hvor retsforfølgelsen sker. Det må anses for en yderligere skærpende omstændighed, hvis virksomheden tager skridt til at foretage inddrivelse af tilbagebetalingskravet på grundlag af en retsafgørelse."
Företaget hade alltså begått kollektivavtalsbrott genom att kräva återbetalning från sina anställda. Arbejdsretten dömde företaget att betala 250 000 danska kronor i skadestånd och påpekade att det skulle utgöra ett (nytt) självständigt - och särskilt allvarligt - brott mot avtalet om företaget också faktiskt lyckas få tillbaka pengarna helt eller delvis.
Med domen har Arbejdsretten slagit fast att ett danskt kollektivavtal ska följas i enlighet med sedvanliga arbetsrättsliga principer även om anställningsförhållandet i övrigt är underkastat ett annat lands rätt. Ett utländskt företag måste därför acceptera att det genom att gå in i en dansk arbetsgivarförening inte bara kommer att omfattas av kollektivavtalet utan också att det är underkastat organisationens beslutanderätt i frågor som rör kollektivavtalet. Domen måste anses vara förenlig med EG-domstolens praxis, inklusive domen i Lavalmålet, då företaget genom att gå in i Dansk Byggeri frivilligt åtog sig organisationens kollektivavtal på normala villkor, inklusive de förpliktelser som gäller lön.
