EU & arbetsrätt 4 2008
Nya frågor om danska kollektivavtals verkan för utomstående arbetstagare
Vilken verkan för utomstående arbetstagare har Samarbejdsaftalen mellan Dansk Arbejdsgiverforening (DA) och danska LO, som genomför direktivet om information och samråd? Det är frågan i ett mål som Vestre landsret har skickat till EG-domstolen. Frågan har uppkommit i en uppsägningstvist mellan ingenjören Bertram Holst och hans före detta arbetsgivare Babcock & Wilcox Vølund ApS (BWV).
Direktivet om information och samråd (2002/14) har genomförts genom kollektivavtal på huvuddelen av den danska arbetsmarknaden. Bara arbetsgivare som inte omfattas av ett sådant kollektivavtal ska tillämpa lov om information og høring af lønmodtagere. De enskilda arbetsgivarna ska alltså slippa tilllämpa två parallella regelverk för information och samråd, och kan hålla sig antingen till kollektivavtalets eller lagens regler.
Bertram Holsts arbetsgivare BWV är bunden av Samarbejdsaftalen mellan DA och LO. Holsts egen fackliga organisation, Ingeniørforeningen (ID), är inte medlem i LO och följaktligen inte bunden av avtalet. Men avtalet innehåller regler som gör det möjligt även för ID:s medlemmar att utse representanter i bolagens företagsråd (samarbejdsudvalg). En av dem var Bertram Holst.
Enligt alla de vanliga kollektivavtalen om löner och anställningsvillkor på dansk arbetsmarknad har fackliga förtroendemän ett förstärkt anställningsskydd. Men Ingeniørforeningen hade inget sådant kollektivavtal med BWV, och som akademiker omfattades Bertram Holst inte heller av något av LO-förbundens avtal. När han blev uppsagd på grund av arbetsbrist insåg han att Samarbejdsaftalen inte gav honom något starkare anställningsskydd än det som varje tjänsteman i Danmark har enligt funktionærloven. Det kan inte vara rätt, anser Holst, som menar att artikel 7 i direktivet om information och samråd förutsätter att han ska ha ett förstärkt skydd mot uppsägning (afskedigelse). Han har därför väckt talan mot BWV och hävdar att uppsägningens saklighet inte ska prövas enligt samarbetsavtalet utan enligt lagen, som ska tolkas så att han har ett starkare skydd.
Målet liknar målet Andersen (se EU & arbetsrätt nr 3/2008 sid 2). Men Ruben Andersen hade arbetsuppgifter som föll in under kollektivavtalets tillämpningsområde och omfattades därför enligt dansk rätt tveklöst av kollektivavtalet, trots att han var oorganiserad. Frågan i det nya målet är om kollektivavtalet får tillämpas på Holst, trots att det slutits av en organisation som över huvud taget inte representerar den yrkesgrupp som han tillhör. Domstolen vill också veta om direktivet kräver ett förstärkt uppsägningsskydd för arbetstagarrepresentanter som inte omfattas av kollektivavtal.
