EU & arbetsrätt 1 2009
I Bokhandeln Initierat om tjänstedirektivet och den europeiska sociala modellenUlla Neergaard, Ruth Nielsen, Lynn M. Roseberry (eds.): The Services Directive ? Consequences for the Welfare State and the European Social Model, DJØF Publishing 2008, 260 sid, ISBN 978-87-574-1806-4 I den här boken förklarar och analyserar sju författare tjänstedirektivets (2006/123) betydelse för medlemsstaternas välfärdssystem och det svårdefinierade begreppet ”den europeiska sociala modellen”. Även om perspektivet till synes är nordiskt torde boken vara av intresse även utanför Norden. Dagmar Schiek diskuterar förhållandet mellan EG-fördragets bestämmelser om ekonomisk integration och det sociala området. Ulla Neergaards bidrag är mer praktiskt inriktat och analyserar tjänster i allmänhetens intresse. Lynn Roseberry diskuterar tjänstedirektivets förenlighet med internationella principer mot diskriminering av tredjelandsmedborgare. Elisabetta Bergamini behandlar tjänstedirektivets bestämmelser om etableringsrätten. Jukka Snells bidrag tydliggör vilka rättsliga behov som det ursprungliga direktivförslaget avsåg att tillfredsställa. Snells analys är att direktivet inte svarar mot de behov som EG-domstolens rättspraxis bidragit till och han konkluderar att den delikata balansen mellan fri rörlighet och medlemsstaternas välfärssystem även fortsättningsvis kommer att avgöras av EG-domstolen. Ruth Nielsens bidrag har ett spännande perspektiv med utgångspunkt i tjänstemottagarens rättigheter. Slutsatsen tycks vara att tjänstedirektivet bidrar till ytterligare komplexitet och osäkerhet för konsumenter och mottagare av välfärdstjänster. Slutligen skriver Frank Hendrickx om tjänstedirektivet och social dumpning. Hans slutsats är att direktivet tycks ha liten eller obetydlig påverkan på frågan om social dumpning. Författarna tycks dela uppfattningen att direktivet kommer att ha begränsad betydelse på politiskt kontroversiella områden och att det har bidragit till mindre, snarare än mer, rättslig förutsebarhet. Boken är en initierad och lärorik läsning för den som vill förstå tjänstedirektivets betydelse bättre. Att EG-domstolen sedan boken gick till tryckning har meddelat beslut i en serie mål som rör arbetsmarknadsområdet förringar inte dess läsvärde på något sätt. Aktuell avhandling om kvantitativ flexibilitet Annika Berg: Bemanningsarbete, flexibilitet och likabehandling. En studie av svensk rätt och kollektivavtalsreglering med komparativa inslag, Skrifter utgivna vid Juridiska Fakulteten i Lund nr 164, Juristförlaget i Lund 2008, 391 sid. ISBN 978-91-544-0102-4 Bemanningsföretagen utgör en snabbt växande del av näringslivet och 2008 antogs ett direktiv som bl.a. ska tillförsäkra inhyrd arbetskraft likabehandling i förhållande till övriga anställda. Ämnet för Annika Bergs avhandling är därför högaktuellt. Avhandlingen är en i raden av undersökningar från juridicum i Lund på det väl valda temat flexibilitet i arbetslivet, här med en betoning på s.k. kvantitativ flexibilitet, dvs. att arbetsgivaren på ett flexibelt sätt kan anpassa antalet arbetstagare i verksamheten till vad situationen kräver. Ett syfte med avhandlingen är att undersöka arbetsrättens avvägning mellan verksamhetens behov av flexibilitet och de bemanningsanställdas behov av stabilitet och kontinuitet i anställningen. Den arbetsrättsliga regleringens förhållande till regler om likabehandling mellan inhyrd arbetskraft och övriga arbetstagare analyseras. Dessutom jämförs den rättsliga regleringen av dessa frågor i Sverige, England och Tyskland, även om tyngdpunkten ligger på svensk rätt inklusive kollektivavtal. Internationell reglering på området behandlas också. Möjligheterna till kvantitativ flexibilitet underlättas genom en mer positiv syn på inhyrning av arbetskraft. Berg pekar på att regler om tidsbegränsad anställning fyller samma behov, men här finns även regler om företrädesrätt m.m. som kan påverka vilket sätt man väljer för att tillgodose behovet av flexibilitet. Bemanningsarbetet kombinerat med tillsvidareanställningar, kollektivavtal, lönegarantier och likabehandling kan vara en konkretisering av begreppet flexicurity. Avhandlingen behandlar ett väl valt område och utgör intressant läsning för den som vill lära sig mer om rättsreglerna på området. |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |