EU & arbetsrätt 2 2009
Slopat krav på behörig företrädare i landet när tjänstedirektivet genomförs i Sverige
Fysiska personer som bedriver
näringsverksamhet i Sverige
måste enligt
lagen om
utländska filialer ha en föreståndare
som bor i Sverige och ansvarar för
verksamheten i landet. Men när
Riksdagen i höst antar regeringens
proposition om genomförande av
tjänstedirektivet (tjenesteydelsesdirektivet)
kommer det kravet att tas
bort för näringsidkare från länder
inom EU/EES. Med vem ska vi
då förhandla? klagar de fackliga
organisationerna som är mycket
kritiska. Även ILO-kommittén
ifrågasätter förslaget. Men Europeiska
kommissionen har redan tagit
det första steget mot ett fördragsbrottsförfarande
för att få Sverige
att ändra filiallagen.
Förslaget att kravet på föreståndare
som bor i Sverige ska slopas
fanns redan i den departementspromemoria
som gick på remiss våren
2008. LO, TCO och Saco invände
då att de fackliga organisationernas
rätt att förhandla och ingå och tilllämpa
kollektivavtal äventyras om
det inte fi nns en behörig företrädare
för näringsidkaren i landet. De
föreslog i stället att dagens regel
skulle ersättas med en skyldighet
att registrera en representant med
postadress här och med behörighet
att företräda näringsidkaren och
företa nödvändiga rättshandlingar.
ILO-kommittén i sin tur ifrågasatte
om förslaget i promemorian var
förenligt med ILO:s konventioner
om föreningsfrihet och kollektiva
förhandlingar, som innebär att staten
ska uppmuntra och främja kollektivavtalsförhandlingar.
Med det
här förslaget skulle förhandlingar
tvärtom försvåras, då arbetstagarparterna
kunde bli tvungna att söka
upp sina motparter i ett annat land.
I den propositionen som regeringen
lade fram den 20 maj
2009 skriver den att kravet på en
föreståndare som bor i Sverige
kan uppfattas så att det strider mot
tjänstedirektivets regler om etableringsfrihet.
Därför ska det avskaffas
för näringsidkare från länder inom
EU/EES. Regeringen menar också
att det är osäkert om den alternativa
regel som LO, TCO och Saco
föreslagit är förenlig med EG-rättten.
Samtidigt antyder den att den
ska återkomma till frågan hur deras
intressen kan tillgodoses.
Europeiska kommissionen har
redan ögonen på filiallagen. I en
s.k. öppningsskrivelse i slutet av
förra året ställde den en rad frågor
om lagens innebörd med begäran
om snabbt svar och ett avslutande
hot om att inleda ett formellt
fördragsbrottsförfarande. Bl.a.
undrade den om lagen gäller även
för företag som tillfälligt tillhandahåller
tjänster i Sverige. Regeringen
svarade att lagen främst rör
frågor om etablering i landet, men
att den kunde behöva förtydligas.
En särskild utredning ska därför se
över hela lagen.
