EU & arbetsrätt 2 2009
Straffbart anställa illegal invandrare men inget strikt ansvar för underleverantörs förpliktelser
Det ska kosta för arbetsgivare
att anställa arbetstagare
som inte har rätt att vistas
i EU. För det första kan de åläggas
kännbara administrativa sanktioner.
För det andra ska de bli tvungna att
betala arbetstagarnas innestående
löner (som ska antas vara minst tre
månadslöner) plus skatt och sociala
avgifter. Och för det tredje ska
de kunna dömas till straff. Det är
innebörden av
ett nytt direktiv som
ministerrådet antog den 25 maj.
Den svenska regeringen röstade
mot direktivet och den finska
avstod från att rösta. De menar
att det är tveksamt om EG har
kompetens att anta straffrättsliga
bestämmelser inom detta område.
I Danmark, som inte deltar i det
straffrättsliga samarbetet, blir
direktivet över huvud taget inte
tillämpligt.
Direktivförslaget lades fram
av kommissionen 2007 (se
EU
& arbetsrätt nr 3/2007 sid 7). I
detta fanns en bestämmelse om
underentreprenad som innebar att
huvudentreprenören och eventuella
mellanliggande entreprenörer
skulle vara solidariskt ansvariga för
att betala de administrativa påföljder
och löner, skatter och sociala
avgifter som underentreprenörerna
blir skyldiga. Men enligt det
antagna direktivet blir de ansvariga
bara ”om de kände till” att underentreprenören
anställde olagligt
bosatta tredjelandsmedborgare.
Detta har väckt stark kritik från
Europafacket EFS som menar att
direktivet kommer att bli ytterligare
ett incitament för att använda
invecklade leverantörskedjor och
brevlådeföretag.
”Irreguljära arbetare anställs
oftast av mellanhänder och underentreprenörer;
stora arbetsgivare
smutsar inte sina fi ngrar genom att
anställa dem direkt. Vi är mycket
oroliga att direktivet bara kommer
att göra de redan trevliga arbetsgivarna
trevligare och obenägna att
anställa migrerande arbetare, och
otrevliga arbetsgivare ännu otrevligare.
Det kommer att driva sårbara
migrerande arbetare ännu mer
under jorden och inte ge dem några
rättsliga vägar ut ur det olagliga
tillståndet”, sade EFS Catelene Passchier i en kommentar.
Förenade kungariket och Irland
har helt motsatta farhågor. De
menar att möjligheterna att få
efterbetalning av lön, införandet
av enkla klagomålsprocedurer
för de berörda arbetstagarna och
möjligheten att få stanna i landet
medan klagomålen avgörs tvärtom
kommer att locka till sig illegala invandrare.
Även dessa två länder har
därför valt att stå utanför direktivet.
Det blir alltså inte tillämpligt där.
I samband med att direktivet
antogs gjorde Europaparlamentet
och ministerrådet ett gemensamt
uttalande om att reglerna om
underentreprenad och solidariskt
ansvar inte ska påverka framtida
bestämmelser om samma ämne i
andra rättsakter. Parlamentet har fl era gånger, senast i en
resolution i
mars i år, uppmanat kommissionen
att lägga fram förslag om en generell
rättsakt om solidariskt ansvar i
leverantörskedjor.
