EU & arbetsrätt 3/4 2009
Nordiskt fack: EU-regler om ersättningspolitik hotar rätten till fria kollektivavtalsförhandlingar EU:s kommande regler om bonusar och andra ersättningar till finansinstitutens anställda riskerar att inskränka rätten till fria kollektivavtalsförhandlingar. Det fruktar Nordiska finansanställdas union, NFU, med anledning av ett förslag till nya regler från Europeiska kommissionen. Förslaget innebär att det s.k. kapitalkravsdirektivet (2006/49) i fortsättningen ska innehålla regler om bonusar och andra ersättningar till sådana medarbetare vid värdepappersföretag och kreditinstitut ”som i tjänsten utför verksamhet som väsentligt berör institutens riskprofil”. Ersättningspolitiken ska vara utformad så att den främjar en sund och effektiv riskhantering och inte uppmuntrar till oacceptabelt risktagande, enligt principer som anges i direktivet. Närmare riktlinjer ska utformas av Europeiska centralbankskommittén. NFU stöder syftet med förslaget liksom flera av de ändringar som föreslås, men framhåller i ett uttalande som antogs i början av december några punkter som är av stor betydelse för de anställda. Visserligen sägs det i direktivets ingress att bestämmelserna om ersättning inte ska påverka ”rättigheter som tillerkänts parterna på arbetsmarknaden genom kollektivavtal”, men det räcker inte som garanti, menar NFU. Ingressen beskriver bara direktivets syfte i allmänna ordalag och anses inte rättsligt bindande. Organisationen vill därför ha in en garanti i direktivets bindande artiklar för att bestämmelserna inte ska tillämpas ”på lönepolitik och bestämmelser i kollektivavtal”. Om detta inte är möjligt, föreslår organisationen i stället ett undantag i stil med det som finns i bemanningsdirektivet (2008/104), och som ger arbetsmarknadens parter på central nivå möjlighet att implementera de delar av direktivet som rör lön. NFU anser också att defi nitionen av vilka anställda som ska omfattas av reglerna behöver stramas upp. Den vida krets som skulle kunna innefattas i defi nitionen skulle bli ännu större om direktivet senare utsträcks till att omfatta även försäkringsbranschen, där rörlig lön är mycket vanlig. |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |