EU & arbetsrätt 3/4 2009


 

I Bokhandeln

Läsvärd avhandling om allmänna rättsprinciper
Jörgen Hettne: Rättsprinciper som styrmedel: allmänna rättsprinciper i EU:s domstol. Norstedts juridik, Stockholm 2008, 354 sid. ISBN 978-9139-01410-2

Inom EG-rätten saknas en bindande katalog över grundläggande rättigheter och en övergripande förvaltningsrätt. Av det skälet och mot bakgrund av att fördraget främst tar sikte på gränsöverskridande konfl ikter har EG-domstolen vid tolkningen av gemenskapsrätten ofta sökt stöd i allmänna rättsprinciper som erkänns av medlemsstaterna. Syftet med Jörgen Hettnes avhandling är att undersöka hur dessa principer har tillämpats av EG-domstolen i några centrala avseenden och hur de influerar domstolens juridiska metod. Undersökningen tar i första hand sikte på ett antal rättsprinciper av förvaltningsrättslig karaktär, som proportionalitetsprincipen, utrednings- och motiveringsskyldigheten samt rätten till försvar. Han visar hur dessa begränsar såväl gemenskapsinstitutionernas som medlemsstaternas utrymme för skönsmässig bedömning, men också hur de begränsar EG-rättens effektiva genomslag i medlemsstaterna genom att fungera som villkor för EG-rättens tillämpning.

Ämnet är intressant också ur ett arbetsrättsligt perspektiv eftersom allmänna rättsprinciper binder institutionerna och medlemsstaterna även när vidtar åtgärder inom detta rättsområde. Av särskilt intresse för arbetsrättens del är kapitel 3. Här behandlar författaren de allmänna rättsprincipernas betydelse för tillämpningen av reglerna om den inre marknaden, särskilt i situationer då medlemsstaterna vill upprätthålla nationella regler och åtgärder som begränsar den fria rörligheten. Att åtgärder på arbetsrättens område kan utgöra sådana begränsningar framgår ju otvetydigt av EG-domstolens praxis från senare år.

Avhandlingen är välskriven och författaren kan sitt ämne. Dispositionen är klar och redig. För den som är intresserad av frågor som rör EG-domstolens rättsbildande verksamhet och EG-rättens genomslag på nationell nivå har den högt läsvärde, oavsett var man materialrättsligt sett hör hemma.



Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör