EU & arbetsrätt 1 2012
Højesteret ställer frågor om rådighedsløn men inte om särskilda ungdomslöner
Är det förenligt med förbudet mot åldersdiskriminering att en statstjänsteman som fyllt 65 år inte har rätt till så kallad beredskapslön (rådighedsløn) när hans eller hennes tjänst dras in? Det är frågan i ett pilotmål som Danmarks Højesteret har hänskjutit till EU-domstolen, och vars utgång kommer att få betydelse för ett 40-tal liknande tvister. I det uppmärksammade Irma-målet, som rör särskilda ungdomslöner, anser Højesteret däremot att det är onödigt att gå vägen över EUdomstolen.
Bakom det första målet ligger en reform av den danska statsförvaltningen som bl.a. innebar att alla statsamtmænd avskaffades. De som inte fi ck nya tjänster och som var under 65 år hade enligt tjänstemannalagen (tjenestemandsloven) rätt till beredskapslön i upp till tre år, på villkor att de stod till arbetsgivarens förfogande för andra arbetsuppgifter. Systemet med beredskapslön infördes redan 1919, i första hand för att skydda statstjänstemännens självständighet mot personliga och politiska påtryckningar, men också för att de inte skulle drabbas av alltför våldsamma ändringar i sina personliga förhållanden.
En av dem som var för gammal för att få beredskapslön var Erik Toftgaard, vars fackförbund nu alltså har väckt talan och hävdar att 65-årsgränsen strider mot förbudet mot åldersdiskriminering i det allmänna likabehandlingsdirektivet (2000/78). Arbetsgivaren försvarar sig med att beredskapslönen, trots sitt namn, inte är lön utan ett sådant yrkesbaserat system för social trygghet som medlemsstaterna kan ställa upp åldersgränser för, enligt direktivets artikel 6.2.
Østre landsret gav arbetsgivaren rätt. Højesteret anser inte att saken är lika självklar och har nu bett EU-domstolen om tolkningshjälp.
I ett annat uppmärksammat mål som överklagats från Østre landsret har Højesteret däremot nyligen beslutat att inte begära förhandsavgörande från EU-domstolen, vilket HK Danmark och LO har krävt. HK Danmark hävdar att ett kollektivavtal som förbundet självt har ingått strider mot förbudet mot åldersdiskriminering, eftersom det tillåter arbetsgivarna att betala arbetstagare under 18 år lägre lön än vuxna. Även den danska diskrimineringslagen (forskelsbehandlingsloven) som tillåter arbetsmarknadens parter att sluta sådana kollektivavtal är oförenlig med EU-rätten, enligt förbundet. Højesteret håller med motparterna Irma A/S och Beskæftigelsesministeriet om att EU-domstolens praxis redan ger tillräcklig ledning för att Højesteret ska kunna avgöra om syftet med reglerna är berättigat och ifall de är lämpliga och nödvändiga för att nå syftet.
Hur det slutar i sak är en annan fråga.
