EU & arbetsrätt 2 2012
Finska bemanningsregler i kraft Sverige och Danmark på efterkälken
De få regler som ansågs behövliga för att genomföra bemanningsdirektivet (2008/104) i Finland trädde i kraft den 1 mars. I Sverige och Danmark däremot fi nns inte ens några regeringspropositioner ännu. Då direktivet skulle ha varit genomfört senast den 5 december 2011 har båda länderna fått påstötningar från Europeiska kommissionen.
Eftersom uthyrda arbetstagare i Finland redan omfattas av den arbetsrättsliga lagstiftningen, inklusive de allmänt bindande kollektivavtalen, ansågs bara några kompletteringar nödvändiga för att genomföra direktivet i fi nsk rätt. En ny bestämmelse om vilka anställningsvillkor som ska gälla ifall varken bemanningsföretaget eller användarföretaget är bundet av något kollektivavtal har införts i arbetsavtalslagen. Dessutom fi nns regler om användarföretagets skyldighet att informera inhyrda arbetstagare om jobb som blir lediga, och att ge dem möjlighet att använda andra tjänster och inrättningar som företaget tillhandahåller sina egna anställda men som inte är anställningsförmåner. På den sista punkten ändrade Riksdagen regeringens förslag och införde en precisering, som har ifrågasatts från EU-rättsliga utgångspunkter. I utstationeringslagen infördes samtidigt ändringar för att utstationerade arbetstagare som hyrs ut ska få samma ställning som de som hyrs ut i Finland.
Förseningen i Danmark beror, enligt regeringen, dels på att det varit regeringsskifte, dels på arbetsmarknadens parter. Dessa har sedan 2008 försökt genomföra direktivet genom kollektivavtal utan att kunna nå enighet. Från våren 2010 har så en arbetsgrupp inom Beskæftigelsesministeriet försökt få parterna att komma överens om ett införlivande genom lag, men inte heller det har lyckats. Den största stötestenen är om man ska kunna frångå likabehandlingsprincipen genom kollektivavtal. Nu förbereder ministeriet en proposition utan medverkan av parterna. Danmark har fått en s.k. öppningsskrivelse från kommissionen. Det är det första steget i ett fördragsbrottsförfarande, men om en lag kan antas under 2012 skriver kommissionen sannolikt av ärendet.
Sverige har däremot redan fått ett s. k. motiverat yttrande, vilket betyder att kommissionens tålamod börjar tryta och en process i EU-domstolen hotar. Regeringen har ännu inte har lyckats prestera någon proposition trots att ett utredningsförslag lades fram i januari 2011. Och den svenska regeringen kan inte skylla på arbetsmarknadens parter..
