EU & arbetsrätt 3 2012
DANSKT ÅTGÄRDSPROGRAM MOT SOCIAL DUMPNING:
Snabba böter, fler arbetsklausuler och
skärpt kontroll av cabotage
Möjlighet för Arbejdstilsynet att utfärda strafförelägganden för brott mot anmälningsplikten för utländska tjänsteutövare, ökad användning av arbetsklausuler vid offentlig upphandling och införande av auktorisation för bemanningsföretag – det är bara några av en lång rad tänkbara åtgärder som Udvalget om modvirkning af social dumping beskriver i den rapport som överlämnades till den danska regeringen den 27 oktober.
Kommittén tillsattes sedan regeringen och Enhedslisten enats om att ta ett samlat grepp på vad de kallar social dumpning (se EU & arbetsrätt nr 4/2011 s. 2). Uppdraget har dock i huvudsak varit begränsat till sådan social dumpning som involverar utländska företag, men också problemen kring utländsk arbetskraft som uppträder som egenföretagare fast de i realiteten är arbetstagare har behandlats.
De motåtgärder som kommittén beskriver i sin nära 200-sidiga rapport är inte avsedda som rekommendationer utan som tänkbara alternativ som den överlämnar till politikerna för vidare överväganden. Alternativen sammanfattas i 24 punkter.
Några av dem rör registret över utländska tjänstetillhandahållare, RUT. Arbejdstilsynet skulle t.ex. kunna få behörighet att utfärda förelägganden om administrativa avgifter för brott mot skyldigheten att lämna uppgifter till registret. En annan möjlighet är att införa en skyldighet för uppdragsgivare i service-, hotell- och restaurangbranscherna att se till att tjänsteföretag som de anlitar har lämnat uppgifter till RUT.
För att motverka social dumpning genom utstationering av arbetstagare från bemanningsföretag (vikarbureauer) skulle Danmark kunna införa en auktorisation för sådana företag. En annan variant vore att bemanningsföretag som inte täcks av kollektivavtal skulle ha en lagstadgad skyldighet att ge sina anställda villkor på nivå med det relevanta danska kollektivavtalet när det gäller de arbets- och anställningsvillkor som bemanningsdirektivet (2008/104) omfattar.
Kommittén resonerar också om olika sätt att öka användningen av arbetsklausuler i enlighet med ILO:s konvention nr 94, så att upphandlande enheter kräver att den som får ett offentligt kontrakt ska ge sina anställda lön och andra anställningsvillkor enligt danska kollektivavtal. Idag är det enbart centrala statliga myndigheter som är tvungna att använda sådana kontraktsvillkor. Men skyldigheten skulle kunna utvidgas både till andra statliga myndigheter och till kommuner och regioner. Ett alternativ till en juridisk förpliktelse för kommuner och regioner vore att deras organisation KL ingick en politiskt förpliktande överenskommelse med regeringen om att främja bruket av arbetsklausuler.
Ett särskilt problemområde är de s.k. cabotage-transporterna, dvs. inrikes godstransporter med utländska bilar som kan konkurrera med betydligt lägre löner än dem som inhemska åkerier är tvungna att betala. De senare är enligt lag skyldiga att ge sina förare anställningsvillkor enligt danska kollektivavtal, medan utländska transportföretag med stöd av EU-förordningen 1072/2009 under vissa förutsättningar får köra cabotage med förare som har anställningsvillkor enligt lagen i registreringslandet. Syftet med det är att de inte ska behöva köra tomma tillbaka efter en internationell transport, inte att de ska kunna köra inrikestrafi k hela tiden. LO och arbetsgivarorganisationerna i branschen hävdar dock att det blir allt vanligare att cabotagereglerna missbrukas av utländska åkerier som permanent kör inrikestransporter i Danmark. För att förbättra kontrollen föreslår kommittén bl.a. att Trafi kstyrelsen ska se över sin cabotagevägledning och förtydliga hur man avgör om inrikestransporten verkligen har föregåtts av en internationell transport och hur föraren ska dokumentera det. En vägledning för polisens kontroller ska också tas fram.
Till sist avråder kommittén också uttryckligen från några av de åtgärder som den haft i uppdrag att överväga. Parternas förslag att det ska krävas ett speciellt ID-kort i kombination med en dansk arbetsmiljöutbildning för att man ska få arbeta i byggbranschen bedöms t.ex. inte vara förenligt med EUrätten. Det skulle också strida mot EU-rätten att ge Arbejdstilsynet möjlighet att stoppa ett arbete bara för att arbetsgivaren inte har lämnat uppgifter till RUT. Det går inte heller att utesluta en leverantör från att delta i en offentlig upphandling för att denne tidigare har brutit mot en arbetsklausul i ett offentligt kontrakt, menar kommittén bland annat.
