EU & arbetsrätt 4 2012
ILO:s föreningsfrihetskommitté: Trojkans krav underminerar hela Greklands arbetsmarknadssystem
De åtstramningsåtgärder som Greklands regering vidtagit i utbyte mot det ekonomiska stödpaketet från ”trojkan” kränker föreningsfriheten och rätten till kollektiva förhandlingar. Det framkommer i en färsk rapport från ILO:s föreningsfrihetskommitté, som menar att ingreppen hotar att underminera hela systemet för arbetsmarknadsrelationer i landet.
Av rapporten är det tydligt att kraven på Grekland från den s.k. trojkan, dvs. EU-kommissionen, Europeiska centralbanken och Internationella valutafonden, har tvingat fram stora ingrepp i den kollektiva förhandlingens frivilliga natur och i principen om frivilligt ingångna kollektivavtals okränkbarhet. Som EU & arbetsrätt tidigare rapporterat (nr 1/2012 s. 4) har redan ILO:s expertkommitté uttryckt djup oro över detta. Kritiken från föreningsfrihetskommittén väger kanske ännu tyngre, eftersom denna består av representanter för såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund och regeringar.
Några exempel på vad som har hänt i Grekland:
Lönerna i den offentliga sektorn har steg för steg sänkts i strid med gällande kollektivavtal. Tidvis har kollektiva förhandlingar varit helt förbjudna. Förmånlighetsprincipen, dvs. att den regel som är mest förmånlig för arbetstagaren tar över, har upphävts och en rad lagändringar som gynnar utbredningen av mindre förmånliga avtal på företagsnivå har gjorts. Bl.a. kan sådana avtal slutas av särskilda sammanslutningar av arbetstagare på respektive arbetsplats, vilka inte erkänns som självständiga och fullt fungerande fackföreningar och vars oberoende inte heller kan garanteras. De avtal som de ingår binder alla på arbetsplatsen.
När det gäller lönesänkningarna i den offentliga sektorn påpekar kommittén att det strider mot principen om fria kollektiva förhandlingar om staten utövar sina ekonomiska befogenheter på ett sätt som hindrar eller försvårar uppfyllelsen av kollektivavtal som offentliga myndigheter redan har slutit. Om en regering, som ett led i en stabiliseringspolitik, anser det nödvändigt att göra vissa ingripanden i kollektivavtalsförhandlingarna ska detta ses som en undantagsåtgärd och göras enbart i den mån det är nödvändigt och inte längre än vad som är rimligt. Dessutom ska det åtföljas av tillfredsställande åtgärder för att skydda arbetstagarnas levnadsstandard, vilket den grekiska regeringen inte fäst avseende vid.
Med anledning av de åtgärder som vidtagits för att främja avtal på företagsnivå framhåller kommittén att lagstiftningen inte ska ställa upp hinder för förhandlingar på branschnivå, och uttrycker sin oro för att dessa allvarligt kan hämma förhandlingar på högre nivåer. Att systematiskt främja decentraliserade förhandlingar om undantagsregler som är mindre förmånliga kan leda till att hela förhandlingssystemet undermineras och innebär på så sätt en försvagning av föreningsfriheten och rätten att förhandla kollektivt i strid med principerna i ILO:s konventioner nr 87 och 98.
Kommittén menar också att förhandlingar med representanter för arbetstagare som inte är fackligt organiserade enbart ska vara möjliga där det inte fi nns någon facklig organisation. Att ge den typen av sammanslutningar rätt att förhandla kollektivt kan urholka fackföreningarnas ställning som arbetstagarnas representativa företrädare, fruktar kommittén. Det gäller särskilt som detta inträffar i samband med en radikal omstöpning av landets arbetsmarknadssystem.
Kommittén rekommenderar nu att regeringen håller fortlöpande och intensiva överläggningar med arbetsmarknadens parter om alla de klagomål som behandlas i rapporten (som är många fl er än dem som nämnts här) och uppmanar den enträget att se till att alla frivilligt ingångna kollektivavtal kan bli rättsligt verkställbara.
