EU & arbetsrätt 4 2012
I Bokhandeln
Intressant avhandling om diskriminering av deltidsarbetande och visstidsanställdaHanna Pettersson: Frihet från underordning En kritisk rättsvetenskaplig studie av diskriminering av deltidsarbetande och visstidsanställda, Bokbox förlag 2012, 343 sid, ISBN 978-91- 86980-59-7
Hanna Petterssons avhandling ”Frihet från underordning” som godkändes i Lund i maj 2012 har en ambitiös och utmanande titel. Också det färggranna omslaget gör att boken genast väcker intresse. Undertiteln ”En kritisk rättsvetenskaplig studie av diskriminering av deltidsarbetande och visstidsanställda” ger närmare vägledning om vad boken egentligen behandlar.
Författaren säger själv (s. 36) att avhandlingens övergripande syfte är att undersöka de synsätt på deltidsarbetandes och visstidsanställdas frihet som kommer till uttryck i ett antal arbets- och socialförsäkringsrättsliga bestämmelser, med särskilt fokus på de arbetsrättsliga diskrimineringsförbud som gäller dessa kategorier.
Avhandlingens syfte förverkligas genom att författaren ingående behandlar EU-rättens, närmare sagt deltids- och visstidsdirektivens, diskrimineringsförbud samt deras genomförande i svensk rätt. Behandlingens metodologiska utgångspunkt är den teori om kritisk rättspositivism som särskilt utvecklats av Kaarlo Tuori. Med hjälp av denna metod vill hon utveckla förståelsen av rättsreglernas innehåll från ett frihets- och underordningsperspektiv.
De två EU-direktiven från åren 1997 och 1999 om villkoren för deltidsarbete respektive visstidsanställning innehåller som bekant ett diskrimineringsförbud, som säger att arbetsgivare inte får missgynna deltidsarbetande respektive visstidsanställda enbart på den grunden att de arbetar deltid respektive har en visstidsanställning, om detta inte motiveras på objektiva grunder.
Hanna Pettersson menar att rättens inneboende logik tillerkänner frihet och individuell autonomi åt rättssubjekten, inklusive arbetstagare. Hennes forskningsintresse fokuserar på hur motsättningen mellan denna frihet och den arbetsrättsliga principen om arbetstagarens underordning hanterats av rättssystemet. Forskningen utmynnar i en relativt positiv bedömning av hur EU-rätten hanterat denna konfl ikt, medan hon är mer kritisk till svensk lagstiftning och rättspraxis när det gäller att skydda de behandlade grupperna mot diskriminering.
Boken innehåller många intressanta synpunkter och iakttagelser rörande hur diskrimineringsförbuden hanterats av rättssystemet. Boken kan därför rekommenderas för alla som är intresserade av EUarbetsrätt. En liten varning är dock på sin plats. Bokens teoretiska ansats kan eventuellt göra praktikern besviken: Detta är inte boken där man fi nner väl underbyggda nya tolkningsrekommendationer, boken ger snarare byggstenar för den som vill fördjupa sin förståelse av hur vårt moderna europeiska rättssystem fungerar.
