EU & arbetsrätt 3 2013
Nederländerna fick bakläxa om styrelserepresentation vid fusioner
Nederländerna har genomfört direktivet om gränsöverskridande fusioner på ett sådant sätt att arbetstagarna i det nybildade bolagets enheter i andra länder inte garanteras samma rätt till styrelserepresentation som de som är anställda i Nederländerna. Det är ett brott mot fördraget, konstaterar EU-domstolen i en dom från i somras.
Fusionsdirektivet (2005/56) gör det möjligt att fusionera aktiebolag från olika medlemsstater. En tvistefråga när direktivet utarbetades var hur frågan om arbetstagarnas styrelserepresentation (med EU-terminologi ”medverkan”) skulle lösas. Bestämmelser om arbetstagarnas medverkan togs in i direktivet och har nu för första gången tolkats av EU-domstolen.
Direktivet ska göra det omöjligt att ”fusionera sig ur” nationella bestämmelser om medverkan, och utvidgar i stället rätten till medverkan till alla berörda arbetstagare.
Huvudregeln är att arbetstagarnas rätt till medverkan i det nybildade bolaget styrs av lagen i det land där det har sitt säte. Från den finns tre undantag, och det har varit oklart hur de ska förstås. Är de alternativ som medlemsstaterna kan välja mellan, eller tre självständiga undantag som alla ska genomföras i nationell rätt? Nederländerna hade tolkat direktivet på det första sättet.
EU-domstolen hämtade stöd från regleringen om arbetstagarinfl ytande i Europabolag. Enligt den ska rätten till medverkan utökas till alla berörda arbetstagare. Den nederländska lagstiftningen ansågs stå strid med direktivet eftersom den inte undantog situationen då den nationella rätten inte föreskriver samma rätt till medverkan för arbetstagarna vid bolagets enheter i andra medlemsstater som för dem i Nederländerna. Någon möjlighet för medlemsstaterna att välja mellan de tre alternativen fi nns således inte. EU-domstolens tolkning av direktivet utökar antalet situationer då bolagsledningarna är skyldiga att förhandla om arbetstagarnas medverkan innan fusionen genomförs.
