EU & arbetsrätt 4 2013
Kommissionen föreslår EU-regler om företagshemligheter
Skyddet för företagshemligheter bör harmoniseras, anser Europeiska kommissionen som i slutet av november en smula överraskande lade fram ett förslag till direktiv om företags-hemligheter. Det är framförallt företagen som efterlyst ett initiativ på området och både den danska och den svenska regeringen har yttrat sig mot att EU lagstiftar (se EU & arbetsrätt nr 3/ 2013 s. 8).
Kommissionen föreslår att definitionen av vad som är företagshemligheter och angrepp på dessa, liksom rättsmedel och sanktioner ska bli gemensamma i EU. Förslaget utgår från företagens perspektiv, men berör även de anställdas rättsliga ställning. Förslaget ska inte hindra s.k. whistleblowing. Kommissionen menar dessutom att det respekterar yttrande-friheten. När ett avslöjande av information utgör ett ”legitimt” utnyttjande av yttrande-friheten kan det inte vara ett angrepp på företagshemligheter. Detsamma gäller om syftet är att i det allmännas intresse offentliggöra missförhållanden och brott i verksamheten. Det kan inte heller vara angrepp på företagshemligheter när fackliga representanter utövar sin rätt till insyn i arbetsgivares verksamheter, eller när arbetstagare för hemligheter vidare till sina fackliga företrädare för att de ska kunna sköta sina uppgifter.
Om förslaget genomförs kommer den arbetsrättsliga tystnadsplikten och kritikrätten, som hittills reglerats på nationell nivå, i princip att bli EU-rätt. Lagförslaget anger särskilt att angrepp på företagshemligheter kan ske i form av brott mot avtal om tystnadsplikt, men också i form av brott mot andra typer av skyldigheter att hålla information hemlig. Det sistnämnda skulle innebära ett tydligare lagstöd för oskrivna och allmänna rättsliga principer, och detta skulle på sikt kunna innebära att den arbetsrättsliga lojalitetsplikten förstärks.
