EU & arbetsrätt 1 2014
EU-domstolen ger finska kvinnor rätt
– men på ”fel” grund
Till skillnad från generaladvokaten håller EU-domstolen med två finska kvinnor som menar att det var fel att neka dem löneutfyllnad enligt kollektivavtalet när de avbröt sin obetalda vårdledighet för att vara mammalediga. Men det beror inte på att det skulle vara köns-diskriminerande, som de själva menar, utan följer indirekt av föräldraledighetsdirektivet.
I Finland finns tre sorters lagstadgad ledighet för föräldrar: mammaledighet, föräldraledighet och därefter vårdledighet. Under de två första får de ersättning från sjukförsäkringen. Enligt vissa kollektivavtal betalar arbetsgivaren dessutom mellanskillnaden mellan försäkrings-ersättningen och kvinnans vanliga lön under en del av mammaledigheten. Vårdledigheten är däremot helt obetald.
De två kvinnor som målen gäller var på vårdledighet när de blev gravida på nytt. De bad att få avbryta den obetalda vårdledigheten och övergå till betald mammaledighet. Arbetsgivarna gick med på att de bytte ledighetsform, men ville inte betala någon löneutfyllnad. Enligt praxis kunde nämligen enbart kvinnor som hade arbetat eller varit på betald ledighet omedelbart före mammaledigheten få lön från arbetsgivaren. Det var könsdiskriminerande menade kvinnorna och deras fackförbund, som väckte talan i Arbetsdomstolen. Den i sin tur frågade EU-domstolen om det kunde vara så.
Nej, det finns inget i EU-rätten som säger att den som är mammaledig har rätt till något mer än ”skälig ersättning” i mödraskyddsdirektivets (92/85) mening, ansåg EU-domstolens generaladvokat (se EU & arbetsrätt nr 1/2013 s. 7).
Jo, det gör det visst, enligt EUdomstolen. Det följer dock inte av vare sig mödraskydds-direktivet eller direktivet om likabehandling mellan könen (2006/54) som Arbetsdomstolen hade frågat om. EU-domstolen formulerar helt enkelt om frågan så att den i stället rör föräldraledighetsdirektivet (96/34). Om kvinnan riskerar att gå miste om en del av den lön som hon annars skulle ha rätt till under mammaledigheten, bara för att hon har utnyttjat sin rätt till obetald föräldraledighet, så uppmuntras hon att inte utnyttja föräldraledigheten. Det undergräver i sin tur den ändamålsenliga verkan av det direktivet, resonerar EU-domstolen. Därför hindrar föräldraledighetsdirektivet sådana kollektivavtalsbestämmelser som målet i den finska Arbetsdomstolen handlar om.
