EU & arbetsrätt 1 2014
Arbejdsretten godkände stridsåtgärd mot utstationerande företag
Den blockad mot det tyska företaget Hekabe Design som Malernes Fagforening i Århus varslade om stred inte mot EU-rätten. Det slog den danska Arbejdsretten fast när den nyligen för första gången efter EU-domstolens dom i Lavalmålet prövade om en dansk fack-förening kunde vidta stridsåtgärder för att få ett utstationerande företag att teckna kollektiv-avtal. När målet avgjordes var arbetet redan avslutat, men domen har principiell betydelse för de flera hundra liknande krav som danska fack driver varje år.
Det började när Malernes Fagforening upptäckte nio polska arbetare som arbetade för löner långt under minimilönen i kollektivavtalet för måleribranschen. Fackföreningen försökte övertala deras arbetsgivare, Hekabe Design GmbH, att teckna ett hängavtal(tiltrædelsesoverenskomst) för utstationerade verksamheter. När det inte lyckades, varslade den om stridsåtgärder. Hekabe väckte talan och yrkade att Arbejdsretten skulle förklara att Malernes Fagforening inte hade rätt att vidta stridsåtgärder för att driva igenom ett sådant kollektivavtal.
I dansk arbetsrätt finns en allmän regel som innebär att en stridsåtgärd måste ha ett rimligt fackligt syfte (rimeligt fagligt formål) för att vara tillåten. Det betyder bl.a. att fack-föreningens krav måste röra en typ av arbete som faller in under organisationens ”naturliga” fackliga område. Hekabe invände att Malernes Fagforening inte hade något sådant rimligt syfte. Målning var bara en liten del av ett mycket större arbetet och arbetstagarna var inte yrkesutbildade målare. För en yrkesgrupp som den inte representerar och inte har blivit ombedd att företräda kan fackföreningen inte kräva kollektivavtal, argumenterade företaget.
Hekabe hänvisade också till Lavalmålet, och menade att kollektivavtalet inte uppfyllde de krav som EU-domstolen formulerade där. En arbetsgivare som kommer till Danmark för att genomföra en komplex entreprenad kan inte förstå att den ska sluta avtal med en fackförening vars område motsvarar en femtedel av entreprenaden, menade företaget. Hängavtalet är inte heller tillräckligt tillgängligt, eftersom Danmark inte har något över-skådligt system där det utländska företaget i förväg kan konstatera vilket kollektivavtal det omfattas av.
Men Arbejdsretten höll alltså inte med Hekabe. Att måleriarbetet var en del av en större entreprenad innebär inte mindre risk för att det pressar ned lönerna för måleriarbete än om det hade utförts som en självständig målerientreprenad. Därmed hade Malernes Fagforening ett legitimt intresse av att få det täckt av kollektivavtal. Att ingen av de anställda var yrkes-utbildad och att de inte är medlemmar i fackföreningen spelar inte heller någon roll, enligt Arbjedsretten.
Arbejdsretten konstaterade vidare att lönebestämmelserna var klart formulerade och exakt motsvarade minimivillkoren i avtalet mellan Danske Malermestre och Malerforbundet, vilket alltså, i överensstämmelse med den danska utstationeringslagen, är slutet av de mest representativa organisationerna på området och gäller i hela landet. Lönekraven över-lämnades i samband med att fackföreningen begärde förhandlingar med Hekabe. Domstolen tillägger att avtalet också är tillgängligt på båda organisationernas hemsidor. Därmed kan det inte vara svårare för ett utländskt företag att ta reda på lönenivåerna än att skaffa sig information om andra danska förhållanden, slår Arbejdsretten fast.
Hekabe hade dock ännu en invändning. Enligt det förslag till avtal som fackföreningen lade fram skulle företaget också uppmana alla anställda att gå in i Malerforbundet. Det var, enligt företagets uppfattning, inte rimligt eftersom de skulle vara i Danmark så kort tid. Den invändningen togs aldrig upp till prövning eftersom den gjordes för sent i processen. Om detta strider mot EU-rätten har Arbejdsretten alltså inte tagit ställning till, understryker den.
