EU & arbetsrätt 4 2014
Även kollektivavtal för ”falska” egenföretagare omfattas av Albany-undantaget
Också avtal som reglerar egenföretagares villkor kan vara undantagna från EU:s konkurrensregler, men bara om de personer som omfattas är ”falska” egenföretagare. Det framgår av ett färskt avgörande, där EU-domstolen tydliggör gränsen för vilken typ av kollektivavtal som omfattas av det undantag från tillämpningen av konkurrensreglerna som fastslogs i målet Albany (C-67/96).
Enligt nederländsk lag kan egenföretagare vara medlemmar i fackförbund och omfattas av kollektivavtal. Ett sådant avtal reglerade villkoren för musiker som ersätter ordinarie musiker i orkestrar, såväl anställda som egenföretagare. Lägsta ersättning till egen- företagare skulle vara samma som för anställda plus 16 procent. Arbetsgivarparten sade upp avtalet och hävdade att sådana blandade avtal inte undantas från tillämpningen av konkurrensreglerna enligt domen i målet Albany. I det målet säger EU-domstolen att kollektivavtal har en viss inneboende konkurrensbegränsande verkan, men att det social-politiska syftet med dessa skulle äventyras om de omfattades av artikel 101.1 i EUF- fördraget. Kollektivavtal som slutits mellan arbetsmarknadens parter för att förbättra anställnings- och arbetsförhållanden omfattas därför inte av artikeln.
Det har inte tidigare prövats om avtal som syftar till att reglera både arbetstagares och egenföretagares ersättning ska behandlas likadant. EU-domstolen framhöll att trots att egenföretagarna utför arbete på samma sätt som anställda är de i princip företag. När fackförbundet förhandlar för deras räkning agerar det inte i egenskap av fackförening utan som en företagssammanslutning. Enligt EU-domstolen är en regel som den i det aktuella målet därför inte ett resultat av förhandling mellan arbetsmarknadens parter och omfattas inte av undantaget enligt Albany.
Det hindrar dock inte att en sådan regel även kan ses som ett resultat av förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter, fortsätter domstolen. Det kan vara svårt att avgöra vem som är arbetstagare och vem som är egenföretagare. Tjänsteleverantörens beroende-ställning ska därför tas i beaktande vid bedömningen av om denne i själva verket är arbetstagare, och det är den EU-rättsliga definitionen av arbetstagare som ska gälla. EU-domstolen lämnade till den nationella domstolen att avgöra om de personer som om- fattas av det aktuella avtalet är ”falska” egenföretagare som befinner sig i en situation som är jämförbar med de anställda ersättarnas situation.
