EU & arbetsrätt 2 2015
Är det OK att säga upp anställd som inte vill arbeta 84 timmar i veckan?
Är det förenligt med arbetstidsdirektivet att säga upp arbetstagare för att de inte frivilligt går med på att vara på arbetet i genomsnitt 84 timmar per vecka? Det är frågan i ett mål som Eidsivating lagmannsrett har skickat till Eftadomstolen för ett rådgivande yttrande.
De klagande i målet var anställda vid Fossumkollektivet i Solvold. Kollektivet är ett behandlingshem för flickor med beroendeproblematik. Behandlarna lever tillsammans med patienterna dygnet runt. De sover i samma hus och är tillgängliga även om natten. För denna typ av arbete finns en särskild arbetstidsföreskrift, Midlertidig forskrift om medlever-ordninger mv., som innebär att arbetstagaren själv kan ge sitt samtycke till att arbeta mer än 48 timmar per vecka, beräknat över en sexveckorsperiod. Den som en gång har gett sitt samtycke har inte rätt att ta tillbaks det om hon bor på eller i anslutning till institutionen.
Hösten 2012 ville Fossumkollektivet dra in ett skift för att spara pengar. Dittills hade behandlarna haft en genomsnittlig arbetstid på 56 timmar i veckan. I fortsättningen skulle de arbeta sju dygn i sträck och därefter vara lediga lika länge (”7-7 turnus”). Det innebar att de skulle vara på jobbet i genomsnitt 84 timmar och i aktivt arbete mer än 48 timmar per vecka.
När de inte ville gå med på det nya schemat blev de uppsagda och erbjudna återanställning på de nya villkoren. De gick till domstol för att få uppsägningarna ogiltigförklarade. Tings-rätten ansåg att uppsägningarna var förenliga med EU:s arbetstidsdirektiv (2003/88), men lagmannsretten har bett Eftadomstolen om ett rådgivande uttalande för att kunna avgöra saken (målnummer E-5/15).
Det lagmannsretten undrar är om ”7-7 turnus” strider mot artikel 22 i arbetstidsdirektivet, som visserligen tillåter individuella undantag från 48-timmarsregeln, men som samtidigt säger att medlemsstaten ska respektera de allmänna principerna om skydd av arbets-tagarnas hälsa och säkerhet. Den frågar också om en regel som innebär att arbetstagaren inte kan ta tillbaka ett samtycke är förenlig med direktivet. Slutligen frågar den om en upp-sägning som vidtas på grund av att arbetstagaren inte vill ge sitt samtycke till att arbeta mer än 48 timmar per vecka innebär att arbetsgivaren tillfogar denna en skada, vilket direktivet förbjuder.
