EU & arbetsrätt 3 2015

I bokhandeln

Arbetskraftsinvandring är ett ämne som relativt sett varit ganska outforskat bland rätts-vetenskapare i Europa. Åtminstone om vi talar om utomeuropeisk arbetskraftsinvandring. Ämnet har legat utanför migrationsforskarnas intresseområde och känts främmande för arbetsrättare. Under senare år har emellertid någonting skett. Forskare från andra discipliner som sociologen Bridget Anderson och nationalekonomen Martin Ruhs, och från andra kontinenter som kanadensiskan Judy Fudge, har illustrerat att företeelsen bäst förstås genom att man undersöker hur migrationsrätten och arbetsrätten samverkar. Dessa perspektiv tillsammans med EU:s intensifierade aktivitet på området har väckt intresset för ämnet till liv.

Migrationsforskaren Cathryn Costello och arbetsrättsforskaren Marc Freedland plockade nyligen upp denna tråd och samlade ett antal framstående kollegor, bland andra de ovan nämnda, från olika vetenskapliga discipliner till ett seminarium som resulterade i rubricerade bok. De har anlagt ett brett perspektiv på arbetskraftsmigration och inkluderar rörlighet inom EU, rörlighet till och från EU och annan gränsöverskridande rörlighet. Deras huvudsakliga intresseområde är vad migrationsrätten gör med arbetsrätten och deras inledande kapitel utgör en lysande introduktion till frågeställningen.

Några bidrag (Menz, Ruhs, Davies) fokuserar på hur migrationsrätten påverkar arbetskrafts-utbudet och vilka konsekvenser det får för arbetsrättens syften. Utstationering är ett ämne som återkommer i många bidrag (Engblom, Menz) liksom irreguljär invandring och människohandel (t ex Fudge/ Strauss, Bogg/Novitz, Dewhurst, Mantouvalou, Ontiveros). Olika perspektiv som diskrimineringsperspektivet (Olney/Cholewinski, Solanke och Vickers) hushållsarbetarperspektivet (Fredman) ett historiskt perspektiv (Andersson) och arbetsgivar-perspektivet (Ryan) berikar boken. Erfarenheter från olika länder som Australien (Crock, Howe, McCallum), Israel (Albin) Italien (Sciarra och Ciaromonte), Sverige (Engblom), Stor-britannien (bl a Barnard), USA (Ontiveros) och från EU (Guild) belyser frågeställningarna från lite olika håll. Om det är något man saknar så är det kanske några fler röster från den icke anglosaxiska världen. Sammantaget ger boken en fantastiskt god introduktion till många av de mest centrala frågeställningar som den ökande arbetskraftsmigrationen ger upphov till och den ställer många viktiga frågor som måste beaktas när den framtida politiken på området utvecklas.

Petra Herzfeld Olsson