EU & arbetsrätt 3-4 2016
Danmark försvarar sina cabotageregler mot kommissionens klagomål
Nu hotar Europeiska kommissionen med rättsliga åtgärder mot flera medlemsländer som försöker komma åt vad de uppfattar som otillbörlig låglönekonkurrens från utländska åkerier, bland annat genom missbruk av reglerna om s.k. cabotage. Dit hör Finland som i sista stund rättade sig efter kommissionens synpunkter medan Danmark, Tyskland och Frankrike väntar på att bli stämda inför EU-domstolen.
Cabotage innebär i det här sammanhanget att ett åkeri från ett land tillfälligt kör inrikes-transporter i ett annat EU-land på tillbakavägen efter en internationell transport. Transport-företag får, enligt EU-förordningen om tillträde till den internationella marknaden för gods-transporter på väg (1072/2009) köra högst tre sådana inrikestransporter inom sju dagar efter den sista lossningen av en internationell transport. Syftet är att färre bilar ska åka tillbaka tomma efter transporter mellan länder. Både fackförbund och arbetsgivarorganisa-tioner i branschen har dock påpekat att reglerna missbrukas. Vissa företag, främst från det forna östblocket, uppges närmast permanent köra inrikestransporter i andra EU-länder. De betalar då sina förare betydligt lägre löner än inhemska åkerier måste göra.
Finland och Danmark har försökt komma åt problemet genom att anta regler som komplett-erar förordningen och definierar begreppet cabotage närmare. De finska bestämmelserna innebar att företag från andra medlemsländer fick utföra högst tio cabotagetransporter per tremånadersperiod, och att varje lastning eller lossning räknades som ett nytt cabotage. Enligt den danska lagen räknas det som två olika cabotagetransporter om chauffören både lastar och lossar på samma ställe.
Dessa begränsningar går utöver vad som följer av förordningen och är inte motiverade menar Europeiska kommissionen, som i mitten av juni beslöt att stämma Finland och Danmark inför EU-domstolen. Redan då hade den finska regeringen lagt fram en proposition med lagändringar som skulle tillgodose kommissionens synpunkter, och om den antogs skulle kommissionen ompröva sitt beslut. Så blev det. Lagen trädde i kraft den 1 augusti.
Danmarks regering står däremot på sig. Förordningen innehåller ingen uttrycklig definition av vad som är en cabotagetransport, och med kommissionens definition skulle det gå att utföra ett stort antal transporter och räkna det som en enda cabotagetransport. Det kan inte vara syftet med reglerna, skriver regeringen i sitt svar till kommissionen.
I juni tog kommissionen även Tyskland och Frankrike ett steg närmare EU-domstolen genom att skicka så kallade formella underrättelser till de båda ländernas regeringar. I bägge fallen handlar det om att lagstiftningen om minimilön tillämpas på ett sätt som kommissionen anser begränsar den fria rörligheten för tjänster och varor på ett oproportionerligt sätt.
De tyska minimilönereglerna från 2015 omfattar alla arbetstagare som arbetar i landet, t.ex. även förare vid internationella transporter. Utländska åkerier riskerar höga böter om de inte underrättar tyska myndigheter korrekt. Den franska lagstiftningen, som trädde i kraft i juli i år, slår fast att förare som kör internationella transporter och cabotage i Frankrike ska betalas fransk minimilön. Det ställs också administrativa krav på arbetsgivaren.
Kommissionen uttalar ”sitt fulla stöd” för principen om minimilön, men menar samtidigt att det inte kan rättfärdigas att den tillämpas på internationella transporter som bara har en svag anknytning till medlemslandets territorium. De åtgärder som länderna vidtar måste vara proportionerliga, betonar kommissionen.
Europeiska Transportarbetarfederationen ETF skriver i en protest till kommissionen att beslutet om rättsliga åtgärder mot Tyskland och Frankrike kan få förskräckande konsekvenser, både juridiskt och politiskt.
