EU & arbetsrätt 1-2 2017
Kommissionen ifrågasätter arbetstidsregler i Norden
Danmark och Sverige tillåter för lång beräkningsperiod för den genomsnittliga arbetstiden för nattarbetande, och Finland tycks inte ha införlivat kravet på att arbetstagare ska få kompensationsledigt på ett korrekt sätt, anser Europeiska kommissionen. Det framgår av fotnoterna i en rapport om hur medlemsländerna har genomfört arbetstidsdirektivet (2003/88) och ett färskt meddelande där kommissionen förklarar hur den anser att direktivet ska tolkas.
Enligt kommissionen visar rapporten att det fortfarande finns problem med införlivandet av viktiga delar av direktivet. Många av dem rör just reglerna om nattarbete och om kompensationsledighet när arbetstagaren inte har fått de viloperioder som direktivet föreskriver. Därför har kommissionen utfärdat ett meddelande där den artikel för artikel går igenom hur den vill tolka direktivet.
Kommissionen förklarar att den så långt det går bygger sina ståndpunkter på rättspraxis och vanliga principer för hur EU-rätten ska tolkas. På de punkter där direktivet och rättspraxisen innehåller luckor tolkar den bestämmelserna ”så liberalt som möjligt” med utgångspunkt från direktivets syfte att skydda arbetstagarna.
Det kommissionen vill är förstås att få medlemsstaterna att rätta sig efter meddelandet. Samtidigt betonar den att det inte är bindande. Ytterst är det ju EU-domstolen som tolkar EU-rätten. För att göra detta tydligare har kommissionen särskilt markerat i texten när den har tagit ställning trots att rättspraxis är begränsad. Dit hör bland annat de tolkningar som innebär att danska, svenska och finska regler ifrågasätts.
Kerstin Ahlberg
