EU & arbetsrätt 1 2018


Särbehandling av norska pappor blir sak för Efta-domstolen

Norges regering vidhåller att de norska reglerna om betald föräldraledighet inte står i strid med EES-rätten. Det framgår av regeringens svar på det motiverade yttrandet från EES-avtalets övervakningsmyndighet ESA från i höstas. Nu har ESA beslutat att väcka talan förom brott mot Norges förpliktelser enligt EES-avtalet.

Enligt de norska reglerna är situationen olika för modern och fadern när bara den ena av föräldrarna har tjänat in rätt till föräldrapenning (se EU & arbetsrätt 4/2017 s 4). ESA är överens med den norska regeringen om att föräldraledighetsdirektivet (2010/18) inte kräver att staten säkerställer betald ledighet. Men ESA menar att när det finns föräldrapenning enligt regler som de norska, måste dessa vara förenliga med EES-rätten. Betald ledighet är direkt knuten till mottagarens arbetssituation och omfattas därför av likabehandlingsdirektivets (2006/54) förbud mot könsdiskriminering när det gäller anställnings- och arbetsvillkor.

Den norska regeringens syn är, som tidigare, att rätt att få föräldrapenning från socialförsäkringen (folketrygden) inte är ett anställnings- eller arbetsvillkor. Föräldrapenningen är en välfärdsförmån som ligger utanför likabehandlingsdirektivets tillämpningsområde. Situationen är en annan, menar regeringen, än i målet Maïstrellis (C-224/14) som rörde rätt till ersättning enligt den grekiska lagen om offentligt anställda. En socialförsäkringsförmån kan inte likställas med detta. När staten inte har en skyldighet att erbjuda betald föräldraledighet bör EES-länder som väljer att göra det ha stor frihet att bestämma vilka villkor som måste vara uppfyllda, och hur föräldrapenningen ska beräknas, hävdar regeringen.

Den vidhåller dessutom att ifall likabehandlingsdirektivet skulle vara tillämpligt, måste Norges regler om föräldrapenning ses som en form av positiv särbehandling som är tillåten enligt artikel 3 i direktivet ”för att i praktiken säkerställa full jämställdhet mellan kvinnor och män i arbetslivet”. Regeringen hänvisar till att socialförsäkringens ersättningsregler syftar till att uppmuntra kvinnor att gå tillbaka till arbetet och för män att spela en mer aktiv roll i hemmet för att barn har behov av bägge föräldrarna, och att forskningen visar att reglerna också har fungerat på detta sätt.

Regeringens argument biter alltså inte på ESA som nu har meddelat att den har beslutat dra Norge inför Efta-domstolen.

Stein Evju

Barne-, familie- og likestillingsdepartementets brev till ESA den 22 januari 2018

ESAs pressmeddelande den 7 maj 2018


Arbetslivsinstitutet Eu & arbetsrätt

Institutet för social civilrätt | Webbredaktör