EU & arbetsrätt 1-2 2017

I bokhandeln

Originalt bidrag til litteraturen om loyalitet i arbejdsretlige relationer

Natalie Videbæk Munkholm, Loyalitet i arbejdsretlige relationer, Jurist- og Økonomforbundets Forlag 2016, 535 sider, ISBN 978-87-574-3615-0

 Loyalitetspligten er et velkendt emne i den arbejdsretlige litteratur. Med sin ph.d.- afhandling om ”Loyalitet i arbejdsretlige relationer” har Natalie Videbæk Munkholm imidlertid leveret et læseværdigt og originalt bidrag til denne litteratur. Hendes afhandling er navnlig iøjnefaldende ved dens meget brede tilgang til loyalitetspligten.

Forfatteren fokuserer på loyalitetspligtens rolle i såvel ansættelsesforholdet (den individuelle relation) som overenskomstforholdet (den kollektive relation). Mens loyalitetspligtens rolle i ansættelsesforholdet er velopdyrket i litteraturen, har der været langt mindre interesse for den rolle som loyalitetspligten spiller i overenskomstforholdet. Forfatteren viser imidlertid i sin afhandling, at der i (dansk) retspraksis i en lang række tilfælde er lagt vægt på overenskomstparternes gensidige loyalitetspligt som et selvstændigt arbejdsretligt princip.

Som andre arbejdsretlige fremstillinger lægger bogen megen vægt på loyalitetspligten i ansættelsesforholdet. I modsætning til loyalitetspligten mellem overenskomstforholdets to ligeværdige parter er der her tale om loyalitetspligt i et over-/underordnelsesforhold. Det er måske af denne grund, at der traditionelt har været fokus på lønmodtageres loyalitetspligt, men forfatteren viser, at også arbejdsgivere er undergivet en loyalitetspligt i praksis. Navnlig analysen af arbejdsgiveres loyalitetspligt indeholder et væsentligt bidrag til den foreliggende litteratur.

Det er en betydelig styrke ved afhandlingen – både som akademisk afhandling og praktisk bog – at dens mange overvejelser om loyalitetsprincippets konkrete udmøntning på såvel et kollektivt som individuelt plan løbende er funderet på solide studier af både teori og praksis. De omfattende studier af dansk teori og praksis gør, at forfatteren ikke har haft den helt store energi og tid til at se ud over Danmarks grænser. Bogen refererer jævnligt til bl.a. norsk og svensk teori og praksis, men dybere studier er der ikke tale om. Der må til gengæld være megen inspiration at hente i bogen for nordiske teoretikere, og den vil uden tvivl også kunne have interesse for praktikere fra alle nordiske lande.

Jens Kristiansen

Avhandling om åldersdiskriminering och ofrivillig pensionering

Melanie Regine Hack: Taking Age Equality Seriously: The Example of Mandatory Retirement. A Comparative Legal Analysis between Norway and Germany in Light of Council Directive 2000/78/EC, Oslo Legal Studies 1, Faculty of Law, University of Oslo, Nomos 2016, 423 sidor

Boken “Taking Age Equality Seriously” är Melanie Regine Hacks avhandling, försvarad vid Oslo universitet i juni 2015. Huvudfokus är en rättslig analys av utvalda regler om s.k. ofrivillig pensionering och deras förenlighet med det EU-rättsliga förbudet mot åldersdiskriminering i direktiv 2000/78/EG. Så behandlar Hack särskilt avgång med pension för läkare, universitetsprofessorer och yrkespiloter i Norge och Tyskland. Boken består av 17 kapitel i fyra delar. Den inledande delen innehåller åtta kapitel med bl.a. en tvärvetenskaplig beskrivning av åldrandet och dess implikationer, viktig också för den rättsliga analysen av det legitima utrymmet för ofrivillig pensionering – bokens huvudtema. Bokens andra del beskriver ingående den rättsliga regleringen såväl i ett MR-perspektiv som EU-rättsligt och från nationella utgångspunkter. Del tre presenterar så först EU-domstolens rättspraxis kring ofrivillig pensionering i allmänhet och därefter de valda exemplen och deras närmare reglering som analyseras i förhållande inte bara till direktivets artikel 6.1 – som alltså medger rättfärdigande av direkt åldersdiskriminering under vissa premisser – utan även artiklarna 2.5 och 4.1. Bokens avslutande del innehåller funderingar de lege ferenda.

Utgångspunkten för Hacks analys är att alla ska ha samma möjligheter att delta i arbetslivet oberoende av kronologisk ålder. Regler om ofrivillig pensionering – som ju innebär att den pågående anställningen avbryts – utgör här ett hinder. Mot bakgrund av att åldersdiskrimineringsförbudet kan härledas till en generell princip om likabehandling pläderar Hack för att varje undantag måste hålla för en proportionalitetsprövning strictu sensu.

Avhandlingen är alltså designad som en analys de lege lata för att avslutas med en diskussion de lege ferenda. Genom att välja en proportionalitetsprövning strictu sensu – och därmed ”en annan standard” än EU-domstolen faktiskt gjort när det gäller ofrivillig pensionering i allmänhet – som bas för sin analys genomför Hack emellertid i själva verket en de lege ferenda-analys genom hela avhandlingen. Den i övrigt detaljerade analysen av flera av direktivets specialregler och EUdomstolens tolkningar av dessa kan lämna läsaren bitvis förvirrad om det egentliga rättsläget, något jag ifrågasatte vid disputationen. Slutomdömet är likafullt att boken ger oss en både detaljerad och ”säker” analys av den komplexa rättsliga regleringen kring åldersdiskriminering och ofrivillig pensionering – i sig ett välvalt och angeläget område.

Ann Numhauser-Henning
Professor vid Lunds universitet