EU & arbetsrätt 3-4 2019

Sveriges regering får bakläxa för ny lag om tjänstepensionsföretag

Sveriges genomförande av tjänstepensionsdirektivet riskerar att leda till dyrare förvaltning och i förlängningen sämre tjänstepensioner. Det menar arbetsmarknadens parter, som är starkt kritiska till hur regeringen vill genomföra tjänstepensionsdirektivet (direktiv 2016/2341 om verksamhet i och tillsyn över tjänstepensionsinstitut, också kalllat IORP 2). Kritiken handlar om att regeringen inte utnyttjat det handlingsutrymme som EU-rätten medger och gått utöver vad direktivet kräver.

EU har det senaste decenniet tagit fl era initiativ till harmonisering av den europeiska försäkringsmarknaden. Den EU-rättsliga regleringen har både till syfte att försäkra att tillräckliga krav ställs på försäkringsbolagen och att skapa en inre marknad för försäkringar.

Tjänstepensioner omfattas antingen av det direktiv som reglerar försäkringsbolag (2009/138) eller av tjänstepensionsdirektivet som Sverige nyligen genomfört genom lag (2019:742) om tjänstepensionsföretag. Tjänstepensionsföretag är en ny typ av företag och tanken är att både understödsföreningar och försäkringsbolag som endast tillhandahåller tjänstepensionsförsäkringar ska kunna omvandlas till tjänstepensionsföretag och omfattas av lagstiftningen. Alternativet är att bedriva verksamhet i enlighet med försäkringsrörelselagen. Försäkringsbolag som har tjänstepensionsförsäkringar som en del av sin verksamhet kan däremot inte bli tjänstepensionsföretag.

Både arbetsgivar- och arbetstagarsidan har riktat kritik dels mot lagstiftningsprocessen, dels mot lagförslaget i regeringens proposition (prop 2018/19:158). Den materiella kritiken rör bland annat det kapitalkrav som kommer att ställas på tjänstepensionsföretag men som inte ställs enligt tjänstepensionsdirektivet. Svenskt näringsliv framhåller i sitt remissvar att det inte är rimligt att Sverige har andra kapitalkrav än övriga EU-länder. Kritik riktas även mot att parterna inte ska ha möjlighet att avtala om vem som ska tillhandahålla försäkringsinformation till försäkringstagare och förmånstagare, något de befarar kan leda till ökade kostnader.

Den 13 november antog riksdagen regeringens lagförslag. Parternas kritik ledde dock till att riksdagen uppdrog åt regeringen att ”skyndsamt” återkomma med förslag till ändringar vad gäller solvensreglerna, information, egenföretagares tjänstepensioner och tilläggsförsäkringar. Dessa frågor kommer alltså att beredas ytterligare.

Det kan tilläggas att Sverige i oktober fick ett motiverat yttrande från Europeiska kommissionen eftersom direktivet skulle ha varit genomfört senast den 13 januari i år. Om regeringen inte inom två månader meddelade vilka åtgärder som vidtagits för att genomföra direktivet hotade kommissionen med att väcka talan förfördragsbrott. Sverige var dock i gott sällskap, även sju andra medlemsländer fi ck likadana motiverade yttranden.

Caroline Johansson, jur. dr.
Uppsala universitet