EU & arbetsrätt 3-4 2019

Förebyggande rekonstruktioner av företag reglerade i nytt EU-direktiv

Förebyggande rekonstruktion, skuldavskrivning, näringsförbud och åtgärder för att effektivisera befi ntliga regler på området är sedan i somras reglerade i ett EU-direktiv. Reglerna har inverkan också på arbetstagarnas och fackets ställning.

Det har hittills varit upp till medlemsstaterna att lagstifta om förfaranden för att rädda företag som är i ekonomiska svårigheter och riskerar att bli insolventa, men nu agerar EU i form av minimistandarder med många valmöjligheter för det nationella genomförandet. Det är inte fråga om någon fullständig harmonisering av obeståndsrätten, utan om att införa gemensamma principer för framförallt s.k. förebyggande rekonstruktion. Direktivet är delvis mycket detaljerat och komplext.

Utgångspunkten är att ekonomiska svårigheter i företag övervinns enklare om de upptäcks och hanteras tidigt. Reglerna blir därför tillämpliga redan när det är sannolikt att företaget är insolvent.

Syftet är att företag som är ”livskraftiga” ska få tillgång till ett förfarande för förebyggande rekonstruktion och räddas från konkurs. Medlemsstaterna får undanta arbetstagares fordringar från reglerna om förebyggande rekonstruktion.

Förebyggande rekonstruktion initieras av gäldenären, men medlemsstaterna får föreskriva att även borgenärer och arbetstagarrepresentanter under vissa förutsättningar kan begära en sådan process.

De berörda parterna, inklusive arbetstagarna om det följer av nationell rätt, ska förhandla fram en rekonstruktionsplan med åtgärder, bl.a. skuldnedskrivning, organisationsförändringar, försäljningar och omläggning av kapitalstrukturen. I planen ska arbetstagarnas ställning beskrivas, liksom åtgärder för information och samråd med arbetstagarrepresentanter och övergripande information om uppsägningar, förkortad arbetstid m.m.

Under tiden då rekonstruktionsplanen förhandlas behåller gäldenären kontrollen över företaget, och borgenärerna kan hindras från att begära verkställighet mot det. Arbetstagarna kan dock begära verkställighet av sina fordringar om inte nationella regler garanterar betalning av fordringarna på liknande skyddsnivå. Under denna period är företaget dessutom skyddat från konkurs och borgenärer får inte innehålla sina prestationer eller häva kontrakt med företaget. Dessa regler motsvarar delvis nationella regler om företagsrekonstruktion och offentligt ackord.

Rekonstruktionsplanen antas med ett särskilt förfarande där borgenärerna indelas i olika kategorier med olika rösträtt. Om planen påverkar borgenärer som inte samtycker till den, eller om den innebär att mer än 25 procent av arbetstagarna sägs upp måste den fastställas av domstol för att vara bindande för parterna. Medlemsstaterna får föreskriva att arbetstagarna ska godkänna planer som innebär förändringar i arbetsorganisationen eller i avtalsförhållanden med arbetstagarna. Innan den antas ska rekonstruktionsplanen bli föremål för information och samråd. För borgenärer med förmånsrätt för sina fordringar gäller särskilda skyddsregler.

Arbetstagarnas individuella och kollektiva rättigheter – särskilt förhandlingsrätten, rätten till kollektiva åtgärder och rätt till information och samråd enligt direktiven om arbetstagarinfl ytande – får inte påverkas av förebyggande rekonstruktion. Information och samråd ska särskilt avse den förväntade utvecklingen i företaget och dess ekonomi så att arbetstagarna ”kan framföra sina farhågor om företagets situation och om behovet av att överväga rekonstruktionsmekanismer”. Informations- och samrådsskyldigheten omfattar också förfaranden för förebyggande rekonstruktion som ”skulle kunna påverka anställningsfrågor”, t.ex. risker för inställda löneutbetalningar.

Finansiering som tillskjuts bolaget under rekonstruktionsplanen skyddas på särskilt sätt vid konkurs, men detta skydd får inte hindra utbetalningar av lön för utfört arbete. Verktyg för tidig varning som underlättar att upptäcka sannolikhet för insolvens måste skapas. Arbetstagarrepresentanter ska vara informerade om dessa och om förfaranden och åtgärder för rekonstruktion och skuldavskrivning.

Europafacket (EFS) välkomnar att EU reglerar frågor om insolvens, men är besviket på det antagna direktivet, som man menar är en missad möjlighet att fördjupa företagsdemokratin i EU. EFS hade begärt, men inte fått gehör för, att rekonstruktionsprocessen i företag skulle övervakas av en borgenärskommitté där även arbetstagarna var företrädda.

 Direktivets regler måste samordnas med nationella lönegarantisystem. Det nya direktivet är en intresseväckande nyreglering från EU:s sida, som kopplar insolvensrätten till reglerna om den inre marknadens funktionssätt, om etableringsfrihet och om fri rörlighet för kapital inom unionen. Arbetstagarna omfattas i sin egenskap av borgenärer och ekonomiska intressenter i krisande företag.

Direktivet ska vara genomfört i medlemsstaterna senast den 17 juli 2021.

Niklas Selberg, jur.dr.
Lunds universitet

Direktiv 2019/1023 om ramverk för förebyggande rekonstruktion, om skuldavskrivning och näringsförbud och om åtgärder för att göra förfaranden rörande rekonstruktion, insolvens och skuldavskrivning effektivare samt om ändring av direktiv (EU) 2017/1132 (Rekonstruktions- och insolvensdirektiv)