EU & arbetsrätt 1 2020
Efta-domstolen: Inte otillåtet särbehandla norska fäder Den norska socialförsäkringslagen (folketrygdloven) strider inte mot likabehandlingsdirektivet (2006/54) även om faderns rätt till föräldrapenning delvis är beroende av vad barnets moder gör, samtidigt som det inte finns några motsvarande villkor för att modern ska få föräldrapenning. Det slår Efta-domstolen fast i en dom som helt och hållet går på den norska regeringens linje. Det var Eftas övervakningsmyndighet ESA som hade väckt talan mot Norge (se EU & arbetsrätt 1/2018 s 2). Europeiska kommissionen stod på ESA:s sida i processen. ESA vände sig mot att fäder under vissa omständigheter bara har rätt att få föräldrapenning om barnets mor är i arbete, utbildning eller vissa andra former av sysselsättning. För mödrar finns ingen motsvarande begränsning i rätten till föräldrapenning. Syftet är jämställdhetspolitiskt; mödrarna ska uppmuntras att återgå i förvärvsarbete och fäderna att ta större del i vården av barnet (se EU & arbetsrätt nr 3–4/2016 s. 5). ESA hävdade att detta innebar direkt könsdiskriminering i strid med artikel 14.1 c i likabehandlingsdirektivet som säger att det inte får förekomma någon diskriminering när det gäller anställnings- och arbetsvillkor eller löner. Den norska regeringen framhöll att det är skillnad mellan rätten till ledighet, som regleras i arbeidsmiljøloven och som är likadan för föräldrar av båda könen, och villkoren för att få föräldrapenning under denna ledighet, vilket regleras i folketrygdloven. Det senare är socialförsäkringsförmåner och inte anställnings- och arbetsvillkor i likabehandlingsdirektivets mening. Därmed omfattas de inte av direktivet. Och det blev också Efta-domstolens slutsats. Den konstaterade bland annat att rätten till föräldrapenning enligt de norska reglerna inte är kopplad till att föräldern har en anställning. Även den som är egenföretagare eller arbetslös eller gör militärtjänst har rätt till föräldrapenning. Därmed kan den varken anses vara arbets- och anställningsvillkor eller lön i direktivets mening utan en förmån som beviljas av socialpolitiska skäl. ESA:s talan avvisades följaktligen. Kerstin Ahlberg E-1/18 Eftas övervakningsmyndighet mot Norge, dom den 13 december 2019 |
Institutet för social civilrätt | Webbredaktör |