EU & arbetsrätt 4 2021

Nytt ljus över hundra år av folkrättslig arbetsrätt

Petra Herzfeld Olsson (red), Sverige och ILO. Hundra år av trepartiskt samarbete för ett bättre arbetsliv, Svenska ILO-kommittén 2020

2019 firade Internationella arbetsorganisationen ILO hundra år. ILO har alltså levt ett långt och spännande liv och överlevt ett världskrig, tilldelats Nobels fredspris (1969) och arbetar idag träget vidare med nya frågor som våld och trakasserier i arbetslivet (konventionen nr 190). I sin Hundraårsdeklaration för arbete i framtiden ger ILO en brett upplagd och ambitiös agenda för att uppdatera arbetsmarknadsregleringen för att säkra anständigt arbete åt alla i framtiden.

Här finns alltså en spännande historia att berätta – och det gör författarna i Petra Herzfeld Olssons antologi Sverige och ILO. Hundra år av trepartiskt samarbete för ett bättre arbetsliv på ett utomordentligt sätt. De olika kapitlen tecknar en fin bild av ILO:s och den folkrättsliga arbetsrättens utveckling under en lång och turbulent tid. Författargruppen är välkomponerad, och i sann ILO-anda trepartiskt sammansatt – och så initierad att bokens bredd inte gör den ytlig. De folkrättsliga inslagen i arbetsrätten underbetonas ofta i både konkreta arbetsrättsliga argumentationer i enskilda mål och i den rättsvetenskapliga kunskapsbildningen. Här kan alltså antologin ge kompletterande perspektiv.

Antologin uppmärksammar de mest centrala aspekterna av ILO:s verksamhet under perioden 1919–2019. Partsföreträdarna Ulf Edström och Göran Trogen ger bilden av arbetstagarnas respektive arbetsgivarnas agerande i och i relation till ILO. ILO-tjänstemannen Martin Clemensson analyserar ILO:s roll i den svenska biståndspolitiken. Linnéa Blommé (Arbetsmarknadsdepartementet) professor Petra Herzfeld Olsson och Hanna Svensson (utredningssekreterare) skildrar ILO som organisation och särskilt hur det trepartiska beslutsfattandet fungerar. Dessutom beskriver trion hur ILO:s normer tas emot på den nationella nivån och hur de måste samordnas med EU-rätten inom det harmoniserade området. Forskaren tillika redaktören Kerstin Ahlberg beskriver ILO:s omfattande och ambitiösa arbetsmiljörättsliga regler. Professor emerita Ann Numhauser- Henning analyserar ILO-regler om jämställdhet ur svenskt/nordiskt perspektiv. Kari Tapiola, som varit både arbetstagarrepresentant och tjänsteman i ILO, diskuterar fritt, initierat och tankeväckande om ILO:s roll i globaliseringen och i strävanden efter anständigt arbete åt alla.

Ämnena är alltså väl valda och antologin bör kunna vara av intresse i hela Norden. Boken ger en detaljerad teknisk genomgång av organisationens funktionssätt och ILO-normernas ställning i rättssystemet. Dessutom beskrivs en hel del materiell rätt på olika områden. Antologin ger underlag för diskussion om dilemman med statlig inblandning på arbetsmarknaden, målkonflikter mellan autonom reglering och mänskliga rättigheter och ideal om likabehandling.

Sammanfattningsvis ger antologin en berättelse om arbetsrättens internationella beroende som är särskilt viktig i Norden med dess starka narrativ om en distinkt och exceptionell ”modell” för arbetsrättslig reglering. Ibland kan det låta som om den nordiska arbetsrätten både saknat inspirationskällor och är unik och unikt framgångsrik. På den här punkten nyanserar antologin vår förståelse.

Niklas Selberg
universitetslektor, Lunds universitet