EU & arbetsrätt 1 2022

Förslag till regler om företags ansvar för klimat och mänskliga rättigheter

Ansvar för klimatomställning och respekt för mänskliga rättigheter vilar också på storföretag. Det är utgångspunkten för det förslag till nytt direktiv om tillbörlig aktsamhet för företag i fråga om hållbarhet (Corporate Sustainability Due Diligence) som Europeiska kommissionen lade fram den 23 februari. Företagen ska vara skyldiga att arbeta med tillbörlig aktsamhet i fråga om hållbarhet på flera sätt:

• Företagsledningen ska genomföra en policy om tillbörlig aktsamhet i verksamhetens alla delar. Arbetstagarnas och deras organisationers åsikter ska i sammanhanget ges tillbörlig vikt.

• Styrelsens ledamöter är skyldiga att beakta effekter för mänskliga rättigheter och miljön när de fattar beslut om bolaget.

• Faktiskt och potentiellt skadliga effekter för mänskliga rättigheter och miljön ska identifieras. När det görs ska arbetstagarna och deras organisationer vara delaktiga.

• Potentiellt skadliga effekter ska förhindras, eller mildras med lämpliga åtgärder.

• Faktiskt skadliga effekter måste fås att upphöra och de drabbade ska få ekonomisk ersättning.

 • Företaget ska inrätta en klagomålsmekanism som kan användas bland annat av arbetstagarna och deras organisationer.

 • Det ska också se till att verksamheten är förenlig med Parisavtalets mål om att begränsa den globala uppvärmningen till 1,5 grader.

• Arbetet med tillbörlig aktsamhet ska övervakas och utvärderas och även redovisas utåt.

Direktivförslaget definierar de anställda och deras organisationer som relevanta intressenter. Med skadliga effekter menas bland annat tvångsarbete, barnarbete, undermålig arbetsmiljö och exploatering av arbetare. Ansvaret för skadliga effekter omfattar inte endast företagets egen verksamhet och dotterbolag utan även företag som man har en ”etablerad affärsrelation” med.

Kommissionens initiativ bygger på en mängd internationella källor som Agenda 2030, OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter och olika instrument och policyer från ILO.

Medlemsstaterna ska ta fram lämpliga sanktioner för överträdelser av reglerna.

Förslaget har kritiserats av bland andra den Europeiska fackliga samorganisationen för att det omfattar endast mycket stora företag: antingen med en omsättning om 150 miljoner euro och 500 anställda eller 40 miljoner i omsättning och 250 anställda om det är verksamt i en riskbransch.

Tidigare utkast har kritiserats kraftigt av aktiebolagsrättsliga forskare. Nu har kommissionen mildrat sitt förslag särskilt när det gäller styrelseledamöternas ansvar. Det återstår att se om detta är tillräckligt för att förslaget ska kunna bli lag. Nu börjar politiska förhandlingar mellan medlemsstaterna och i Europaparlamentet om direktivets slutliga utformning. 

Niklas Selberg, universitetslektor
Lund universitet