EU & arbetsrätt 1 2022

Hushållsarbetets särdrag motiverar inte sämre socialt skydd

Hushållsarbetares villkor har nyligen för första gången någonsin blivit en fråga för EU-domstolen. Även om målet rörde den spanska socialförsäkringen, gjorde domstolen uttalanden som kan få betydelse även för rättsutvecklingen när det gäller hushållsarbetares arbetsrättsliga ställning.

Reglerna om skydd vid arbetslöshet i den spanska socialförsäkringen omfattar inte dem som är anställda för arbete i arbetsgivarens hushåll. En kvinnlig hushållsarbetare ansökte trots det om att få betala avgifter till arbetslöshetsförsäkringen för att senare kunna få rätt till arbetslöshetsförmåner. Hon fick avslag och överklagade till förvaltningsdomstol där hon gjorde gällande att hon blivit könsdiskriminerad. Denna domstol vände sig i sin tur till EU-domstolen med en begäran om förhandsbesked.

Frågan i EU-domstolen handlade om huruvida det med tillämpning av direktivet om successivt genomförande av principen om likabehandling av kvinnor och män i fråga om social trygghet (79/7) utgjorde könsdiskriminering att utesluta kategorin hushållsarbetare – som nästan uteslutande är kvinnor – från socialt skydd vid arbetslöshet.

Domstolen slog fast att det inträffade inte var direkt diskriminering (regeln gällde ju generellt för alla hushållsarbetare). Däremot ledde den till indirekt könsdiskriminering, eftersom kvinnor särskilt missgynnades av den och det saknades sakliga skäl som kunde göra regeln tillåten.

De spanska socialförsäkringsreglerna är särpräglade och i hög grad annorlunda än nordiska socialförsäkringar. Målets betydelse ligger i att EU-domstolen gav sin principiella syn på arbete i arbetsgivarens hushåll i samband med att den bedömde den spanska regeringens argument för att särbehandlingen skulle vara tillåten. Härvidlag avvisade EU-domstolen i princip alla argument som byggde på tanken att hushållsarbetare på grund av sina särpräglade arbetsvillkor inte kan eller ska jämföras med andra arbetstagare. Eventuella särdrag i sektorn för hushållsarbete kan således enligt EU-domstolens utgångspunkter inte motivera försämrad tillgång till socialt skydd för hushållsarbetarna. Detta är en viktig utgångspunkt som kan ligga till grund för rättsutvecklingen om hushållsarbetares EU-arbetsrättsliga ställning i olika avseenden. Dessutom ligger EU-domstolens dom i linje med ILO:s konvention nr 189 om anständiga arbetsvillkor för hushållsarbetare.

Niklas Selberg
universitetslektor, Lunds universitet

C-389/20 CJ mot Tesorería General de la Seguridad Social (TGSS), dom 24 februari 2022