EU & arbetsrätt 3 2022

Minimilönedirektivet antaget Danmark och Sverige röstade nej

Så har direktivet om tillräckliga minimilöner i EU till sist antagits. Den 4 oktober röstade 23 av 27 medlemsländer ja till den kompromiss som förhandlats fram med Europaparlamentet. Danmark och Sverige röstade som väntat emot och Ungern avstod.

I samband med att direktivet antogs gjorde några länder särskilda uttalanden. Ett par av dem är intressanta för nordiska läsare.

Den danska regeringen påpekade att den konsekvent har motsatt sig direktivet. Den uttalade sin uppskattning av de olika ordförandeskapens ansträngningar för att bemöta Danmarks farhågor, men kunde principiellt inte stödja direktivet. ”Danmark håller helt med om att alla arbetstagare i EU bör kunna leva ett anständigt liv för sin lön när de arbetar heltid. Detta mål måste uppnås med respekt för det faktum att lönesättning är en nationell befogenhet och med respekt för arbetsmarknadens parters autonomi.”

Även Österrike, där löner fastställs uteslutande genom kollektivavtal, understryker att lönesättning är en nationell befogenhet enligt artikel 153.5 i EUF-fördraget. Därför finns det endast rättslig grund för ett direktiv som skapar en förfaranderam, som inte kan tvinga medlemsstaterna att bevilja alla arbetstagare tillgång till minimilöneskydd. Mot den bakgrunden deklarerar Österrikes regering att den tolkar direktivtexten på följande sätt:
• Direktivet ger inte arbetstagarna individuella rättigheter.
• Skyldigheterna i fråga om tillräcklighet enligt direktivet är begränsade till lagstadgade minimilöner.
• Enligt direktivet anses löner som förhandlats fram av arbetsmarknadens parter alltid vara tillräckliga.
• Direktivet tillåter medlemsstaterna att införa lagstadgade minimilöner men ålägger dem inte att göra det.
• Direktivet tillåter medlemsstaterna att införa kollektivavtal på områden där arbetsmarknadens parter inte har kommit överens om något sådant, men ålägger dem inte att göra det.

Sverige, som för tillfället har en övergångsregering, gjorde trots sitt principiella motstånd mot direktivet inget liknande uttalande.

Kerstin Ahlberg