EU & arbetsrätt 4 2022

Europadomstolen godtog svartlistning av högerextrem lärare

Den tyska delstaten Hessens svartlistning av en högerextrem lärare strider inte mot Europakonventionens skydd för yttrandefriheten. Det konstaterar Europadomstolen för mänskliga rättigheter i en dom.

Ingeborg Godenau hade varit aktiv medlem i ett högerextremt parti med kopplingar till nynazism. Partiet var emellertid inte förbjudet. Hon hade deltagit i demonstrationer och hållit tal där hon ifrågasatt den etablerade historieskrivningen om Tysklands agerande under andra världskriget och kritiserat landets flykting- och migrationspolitik. Hon hade också kandiderat i allmänna val för partiet.

Godenau var utbildad lärare och arbetade periodvis i yrket. När skolmyndigheterna ville avsluta hennes anställning accepterade hon en förlikning. Sedermera sattes hon upp på en lista över personer vars anställning avslutats på grund av bristande lämplighet – i Godenaus fall att hennes lojalitet med konstitutionen kunde betvivlas. Listan var för internt bruk och endast en liten krets personer hade tillgång till den. De som stod på listan var dock inte helt förbjudna att arbeta som lärare, utan kunde anställas efter att deras lämplighet hade prövats.

Hon begärde att myndigheterna skulle stryka henne från listan, men fick avslag. Godenau överklagade, men två förvaltningsrättsliga instanser godtog avslaget och den federala författningsdomstolen tog inte upp hennes klagan. I Europadomstolen argumenterade hon att beslutet att föra upp hennes namn på listan kränkte hennes yttrandefrihet (artikel 10), föreningsfrihet (artikel 11) samt förbudet mot diskriminering (artikel 14) enligt Europakonventionen.

Europadomstolen prövade endast frågan om yttrandefrihet. Den slog fast att beslutet att inte ta bort Godenaus namn från listan utgjorde ett ingrepp i hennes yttrandefrihet. Tillåtligheten av ingrepp i yttrandefriheten avgörs genom en proportionalitetsbedömning där domstolen beaktar en rad omständigheter.

Listan reglerades av lagstiftning om dataskydd och offentlig anställning, samt ett kollektivavtal. Att offentliganställdas lojalitetsplikt kan begränsa deras yttrandefrihet har tidigare accepterats av Europadomstolen. Lärares plikt att vara lojala mot frihet, demokrati, mänskliga rättigheter och rättsstaten är enligt domstolen särskilt stark. De tyska domstolarnas prövning av Godenaus begäran att strykas från listan hade inbegripit alla relevanta omständigheter och hänsynstaganden. Hon hade inte förlorat någon anställning till följd av listan, och hon var inte helt förhindrad att arbeta som lärare. Privata skolor samt offentliga skolor i andra delstater hade inte tillgång till listan. Hon kunde närsomhelst utverka domstolsprövning av beslutet att ifrågasätta hennes lojalitet med konstitutionen och att föra upp hennes namn på listan. Mot denna bakgrund ansåg Europadomstolen att ingreppet i Godenaus yttrandefrihet ska accepteras.

Europadomstolens dom ger stöd för demokratiers rätt att försvara sig, inte minst genom utformningen och bemanningen av skolsystemet, och sätter läraryrkets demokratiska uppdrag i centrum. Lärares särskilt starka lojalitetsplikt mot frihet, demokrati och mänskliga rättigheter gör att de får tåla vissa ingrepp i yttrandefriheten. Niklas Selberg, docent Lunds universitet Godenau mot Tyskland, ansökan 80450/17, Europadomstolens dom den 29 november 2022

Niklas Selberg, docent
Lunds universitet